Categories
Betraktelser & Berättelse

Bangalore – Lo(o)s – Hasselt och lite Kina

New_York_marathon_Verrazano_bridge

Klockan är två på natten i Bangalore där en av mina kontakter befinner sig. Ingen påsk där så han har skickat trettio mail om dan hela helgen. Världen är stor och det är alltid någon som är vaken eller som sover. Just nu sover min vän där borta, samlar sig för trettio mail imorgon också eller kanske sjuttio. Han är bra på att fråga men mindre bra på att läsa saker själv. Men vi har alla bra sidor och mindre bra sidor. Jag försöker ändå svara alla. Kanske används det emot mig en dag eller också blir till min fördel en annan dag. Det får bli som det blir, det är mycket jag skiter i och det skiter jag i. Bollar lite frågor som några Belgare har också under kvällen. Men annars är det ganska lugnt. Påsklugnt. Förutom Kinserna då som vill sälja oftare och mer och gör det med en beundransvärd hängivenhet.

Underbar dag såklart. Vi har druckit kaffe ute i baden-baden stolar som inte får heta baden-baden stolar för att de inte är äkta baden-baden stolar. Men de går att sitta i de här också – fattigmans baden-baden stolar – och vi njuter kaffe från nymalda bönor, glass och hemsysterkaka som sonen alltid tillverkar och som är god på samma sätt som våren är det där vi sitter och njuter av alltihop. Fågelsång, sol i ansiktet, en sol som faktiskt bränner och ger färg i bleka ansikten. Ännu mer fågelsång, en talgoxe som sjunger så att det gör ont i hjärtat hos o-cool gubbe. Så där sitter vi och läser en varsin bok en stund, också där är det så bra som det kan bli. Min absoluta favortförfattare. Carlos Ruiz Zafón läses. Har du inte läst Vindens Skugga läs den!!! Ja LÄS DEN! Eller vilken som helst annan av hans böcker. Minns inte vad den jag läser just nu heter men OJ vad bra den här mannen skriver. Är det någon som förtjänar ett Nobelpris i litteratur så är det han. Jag riktigt längtar att få gå upp och fortsätta läsa kapitel efter kapitel tills jag inte orkar vända ett endaste blad till.

Promenerat har vi gjort idag också. Äntligen kan en som inte har snöskoter komma ut i naturen igen. Röra på sig utanför instängda dammiga kontorslokaler. Friheten bubblar i mig. Äntligen. Det här har jag verkligen längtat efter. Visst, vintern är bra tid att jobba på eftersom det inte finns så mycket som stör, men våren och sommaren och längtan dit är ändå liksom allt. Jag önskar bara att jag kunde springa också. Den där känslan var härlig. Men för fet idag såklart. Ben och knän orkar inte och skulle ta för mycket stryk. Men tamefan om jag inte skall komma i form igen så att jag kan lubba iväg i full fart efter en stig rakt ut i storskogen igen. Springa New York maraton… Varför inte!? Bara för att djävlas liksom.

Tittar inte på segelbåtar på Blocket idag. Men det är nära. En dröm till såklart och köpa en begagnad segelbåt är väl inget problem. Men man skall kunna segla den också. Hur fan gör man det. Känns inte som det räcker med att man läser en bok liksom. Men en dag skall vi tamefan ha en segelbåt. En gammal en som inte läcker men som har segel och som tar oss ut till havs. Långt ut.

Men det får vara så. Boken väntar och fisk luft har gjort också mig trött. Det får vara bra så helt enkelt för den här dan.

Lämna en kommentar

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.