Det finns ingen gång som jag känner mig så utlämnad och liten i världen som när bilen går sönder. Idag skulle vi åka till Bollnäs och storhandla som vi brukar göra en gång i månaden, oftast den fredag som idag, den när Karin slutar tidigt, och vi gav oss iväg glada i hågen vid ett tiden. Extra skojigt idag såklart eftersom yngste sonen också följde med. En dryg mil utan för Los small det till och bilen började dra åt höger. Punktering tänker man ju men det är fjädern på höger sida som har gått av.
Lyckades åka en bit hemåt igen innan det blev tvärstopp en bit utanför Los. Det är nu jag känner mig så utlämnad. Hade jag bott kvar i Edsbyn så hade man haft några stycken att ringa som man vet gladeligen skulle hjälpa till. Men här i Los är det inte så. Det finns liksom ingen man kan ringa. Man står där själv.
Men tack och lov så har vi Assistans. Nackdelen är att bilen fraktas iväg till märkesverkstad, dvs det blir dyrt, men det löser sig i alla fall. Så ock denna gång. Vi själva tar oss hem genom att vandra i det fina vädret. En inte helt oangenäm upplevelse. Karin och Niklas en kvart före mig där jag lunkar efter med hälsporre och allt. Turligt nog var vår granne från Arbrå/Bollnäs här i sin stuga och henne träffade vi på affären så att vi fick lite matkassar hemfraktade. Helgen tämligen räddad alltså men vi är billösa. Det är lite som att vara handikappad om man bor såhär, och samma sak där, det finns liksom ingen självklar att fråga om man akut skulle behöva låna en bil.
Men hur som helst känns det som att helgen är förstörd. Just bilreparationer förföljer mig och plågar mig ständigt. Ja, jag överreagerar säkert men för att ni skall förstå hur vanligt förekommande bilproblem är i mitt liv så kom morsan ihåg dom kristallklart fast hon inte hade en aning om vem jag var när hon var djupt inne i sin demens. Men som sagt det löser dig. Det gör det ju alltid. Men ler det gör jag inte just nu.
Snart är arbetsdagen och arbetsveckan slut också här på kullen. Stickan är laddad med lite filmer och jag har en hög med papper som jag skall ha med mig upp och bläddra i. Men den här fredagen slutar väl på samma sätt som alla andra fredagar gör till slut. Att jag ligger där och snarkar på den gröna soffan. Det enda som kan hindra det där i egentlig mening är en bra film på den där stickan. Fulnedladdad såklart – men ge mig alternativ filmdistributörer som är bättre än Netflix skämtet så slutar jag med det på stört. Så det så.
Råkar du läsa det här så ber jag att få önska trevlig helg!