Jag tar tablett ett och tablett två. De jag tar för min livsstil. Högt blodtryck som skall sänkas. Men inte bara livsstil ändå kanske, lite gener också. Både Farsan och brorsan tog dem vid yngre ålder än den där jag började ta dem i. De kompenserar kanske några år i bästa fall för all inandad lödrök och för många år med två paket cigg om dan. Eller inte. Men jag äter dem på doktorns order. Gynnar internationell medicinindustri som ju också skall leva.
De senaste veckorna är jag dessutom ordinerad en brustablett tre gånger om dan. Jag skall stoppa i mig fyra rör av den där. Mot hostan. Slem skall lösas upp är det tänkt så att jag kan krypa in i studion igen och sjunga med full kraft utan igenproppade lungor. Så jag hostar på med det som mål.
Den där viktminskningen som jag inlett har det gått si och så med. Mest si om jag skall vara ärlig. Har nog gått upp ett kilo. Men det ordnar sig nog det där också. Det finns i huvudet det där nu. Det tog år på år på att sluta röka, tills det slutligen tog och jag hade spolat ned pinnarna för sista gången. Gick upp i vikt istället då såklart och inte har väl det gjort så mycket egentligen. Men jag känner ju att kroppen inte mår bra av alla de här extrakilona. De sliter på kroppen, så därför skall jag plocka bort det mesta. Semelförsäljningen står alltså inför en kommande kris. Sälj era aktier nu.
Och nog finns det väl lite andra krämpor också. Men dem spar jag till pensionen. Utifall det inte finns annat att resonera om då. Det verkar så ibland när man tjuvlyssnar på de som är ännu äldre än mig.
Dammsugaren står där uppe och väntar på mig. Vårt förhållande är ganska bra faktiskt, då under förutsättning att jag får ha headsetet på huvudet och musik i öronen. Då går allt det där som en dans. Jag märker inte ens att jag håller på. Vandrar bara runt med den där mackapären och vrålar med i sångerna av hjärtans lust. De finns bara ett moment som irriterar mig och det är en svart IKEA matta vi köpte för några år sedan. Den är för stor för att ruska på balkongen som de andra så den här får man dammsuga av. Men fan vad den drar till sig skit. Allt fastnar på den. Minst en hel katt i veckan och ibland allt den där katten i sin tur sett och rört vid också under den veckan sitter fast där i mattan. Det där hårdhåller den dessutom i den där mattjävlen så man får gnussa och gnussa med det där dammsugarmunstycket över den så att man blir i det närmaste blå. Mattfan skall ut. MBL förhandlingar är inledda.
Skaka mattor (ruska mattor sa man i Edsbyn) förresten har jag överlåtit åt frun. Dels är balkongerna helt livsfarliga att gå ut på, sen är axelprotesförsedda gammla ocoola gubbar så jävla dåliga på att ruska mattor utan att det gör förbannat ont i axel där det förut inte satt någon axelprotes och det inte vara några problem att skaka mattor. Frun balanserar ut på de där murkna balkongplankorna som en värsta lindansare och skakar dem som en hel karl. Kvinnor kan. Eftersom jag gärna har kära frun kvar borde jag göra något åt de där murkna plankorna. Jag skall notera det så får vi se.
Ja det är väl bara att ge sig i kast med den där mattjävlen nu på en gång. Metallica kan ge den aggression som krävs för att få uppgiften gjodt, kanske.