Sommaren har skämt bort mig och min familj med lite grillat, kaffe och några skopor glass ute i trädgården. En människa behöver inte mer än det där. Gemenskap och lite mat och en sol som tinar upp en gammal kropp efter en lång vinter. Vi har en fantastisk trädgård här i vår bubbla. Men ingenting att skryta med såklart för andra. Det finns inget eller i alla fall väldigt lite i min värld som är det. Men tillräckligt för mig och jag tror också för de mina. Om man nu inte träffar på någon som förstår att “jag mår bra” är det ultimata skrytet, det som gör att det blir stjärnstopp på den stora skrytarenan sedan.
Humlen växer mer än en decimeter varje dag. Jag älskar verkligen den där humlen som varje år ger sig fan på att den skall hela vägen upp till himlen. Kände mig stolt över den också ända tills jag såg den som min forne kamrat utåt kusten har. Efter det verkar den lite tanig vår, minst sagt. Men den är ung än och växer fjällnära så den gör ett helvetes bra jobb ändå. Fel alltså, jag är stolt i alla fall över vår taniga humle som kanske inte ger kottar så det räcker till så många öl men har en livsgnista som inte går av för hackor.
Av tre i förra året inköpta klängväxter så kommer två. Det är ett helt OK resultat. En klematis och en vildvin men egentligen vet man väl inte med den som ännu inte har kommit heller. Det har hänt mer än en gång att en växt helt plötsligt fått för sig att de skall leva livet ändå och det så in i bombens dessa växter som man redan dödförklarat. Den där viljan att finnas i den här världen är inte att leka med.
När jag vattnar blir jag utskälld av en upprörd Björktrast. Det är ingen hejd på dess upprördhet. Möjligen beror det på att en av våra katter tidigare, när vi satt och åt, gjorde ett utfall mot en av dess kamrater. Katten blev såklart kollektivt bortjagad av hela Björktrastkollektivet och fick fly hals över huvud. De vet allt om att hjälpas åt de där fåglarna. Är ett föredöme för alla socialister. Här kommer ringen Kråka eller Skata och försöker ta ett endaste ägg för då är alla kullens fåglar på den, stora och små, och jagar den på flykten. Det är härligt att se. De små segrar alltid över de stora när de jobbar tillsammans. Det är något man borde lära sig om man inte visste det redan. Om man röstar på Moderaterna till exempel, tror man klarar sig utan solidariteten med andra.
Fulnedladdning avklarad. Skall kopieras över på sticka bara och sen blir det filmkväll så länge man orkar och står ut. Gammelliv men passande såklart för den ålder man är i. Men med ett block och några ritningar med sig upp i soffan så kan man i bästa fall fästa en ny ide på papper. Men blir det inget av med det och de där blocket blir liggande orört så var det ju ingen större kris med det heller. Jag tillhör inte dem som har idétorka eller tråkigt. Det har jag hittills aldrig råkat ut för under den tid jag levat. Sen inte sagt att alla idéer är bra idéer men jag försöker i alla fall. Men jag behöver i alla fall ingen kurs för just det. Alltid något kamrater och godbajs.