Japp, en fransman hittar fel på löpande band. Jag försöker rätta dem i den takt han hittar dem. Men vissa partier är sådär komplicerade att man måste försvinna in i något slags högre tillstånd och hållas där ganska länge för att förstå hur man en gång tänkte när man skrev den där koden och VARFÖR, varför, varför man skrev den just sådär. Så nu efter en hel dag är hjärnan stenmos. Jag måste ge mig fast allt inte är klart. Nesligt men mänskligt. Har man tur kommer en ny dag imorgon. Har man inte den turen, ja då spelar det väl egentligen ingen roll. Mig kvittar det. Godnatt!