Efter att ha brottat ner en av kaparna, tryckt ner honom på golvet och kört hans egen kniv rakt genom hans vänstra handflata med all kraft jag förmådde och sen lyfta den bloddroppande kniven och med ett vrål hållit den med båda änderna över hans hjärta och sett honom kallt in i ögonen så gav både han och den andra kaparen upp. Vi hjälptes år att binda fast dem med plast från serveringsbrickorna nåpgra andra passagerare och jag. Jag fick en puss av flygvärdinnorna och sen kunde vi landa bara en halvtimme försenade. Jag menar ibland är det sådär med ocoola gubbar. Vi har ett så tråkigt liv så att kasta oss över en kapare som håller en stackars försvarslös kvinna i ett grepp med en kniv om hennes hals är liksom som ingenting. Vad har vi förlora? Men London, here we come, det blir inget Syrien för oss.
Elton och gänget stod och väntade. De hade hört vad som hänt och Elton som alltid vill vara den store hjälten var beredd att hyra in en privat arme för att frita oss. Det är sånt där han gör den där grabben. Stor kram och stor puss blev det såklart. Ja både från honom och resten av gänget. Jag måste erkänna att jag kände mig lite darrig efter det som hänt. Men så fort jag hoppat in i den första av de vita limousinerna och Elton öppnat den första flaskan dyr champagne och den sprutat över hela mig, kylde ner mig med varenda en av sina dyra droppar , och sen fick jag ett glas fyllt med dem gyllengula bubblande drycken, svept det och fick glaset påfyllt igen så skrek jag rakt ut YEEEEEESSSSS och alla andra skrek YEEESSSSSSSSSSS (som väsande sminkade ormar) och sen startade festen också för mig. Alla andra var såklart flera timmar för mig. Fjollorna kurrar i London.
Nu sitter vi här ett gäng på övervåningen i Eltons hus och läser dikter av Walt Whitman för varandra. Alla är ganska packade så det bli lite sluddrigt men det är stort och underbart. Nyss läste Kate Winslet en kärleksdikt med stor inlevelse stående på knä framför mig och jag blev faktiskt ganska förlägen måste jag erkänna. Ja sen föll hon bara ihop där på golvet och somnade stackarn. Eller dånade kanske. Gör inte tjejer det!?
Det som är riktigt kul är att Blirr, Bosse Hagstedt (Rolands löfte ni vet) tog flyget hit ikväll. Kom hit vid elvatiden i en egen taxi. Han är ju så jävla försynt den där hunken och vill inte utmärka sig med att åka limo. Han hade tagit sig några starka på planet och var ganska bra i gasen den gamle rockaren när han kom – vill ha bärs (ja han skrev det “JAG VILL HA BÄRS”), alltså istället för dyr champagne – och nu sitter han och Keith Richard där nere och skryter över alla tjejer de legat med för varandra. Blirr klarar sig fint som det verkar för Keith gapar förvånat. Vi kommer säkert se honom (Bosse alltså) på någon jävla scen i höst med sin gura och sina snabba fingrar. Peter, alltså Peter Stormare och han är ju kompisar och han är ju också här men det är liksom bara Keith och Bosse som gäller just nu. Kul att han är här i alla fall. Det här blir kul. men det blir lite spela av i morgon på någon klubb inne i stan tror jag. Då kanske vi kan lira tillsammans.
Men det är snart min tur att välja en dikt. Har du sett på fan, Kate börjar röra på sig också. Ja vi hörs. Skål vänner.