Ödesgudinnan på Salong d’Amour
av Anna Jansson Finns också på Litteraturmagasinet
Ännu en dyrbok, alltså inbunden. Köpt som sådan därför att jag blir nyfiken när Anna Jansson skriver något annat än en deckare. Hennes böcker med Maria Wern är man ju van vid efter att ha läst de flesta. De flödar förbi och ger uttråkade själar lite spänningen när de själva inte vill delta i livet.
Men den här boken är alltså något annat. Jodå man kan inte låta bli att gilla den men den är lite som ett ligg där kläderna åker av för fort och det penetreras utan några som helst känslor, bara utlösning och klart liksom, en handtralla vore bättre liksom. Jag har svårt att hålla reda på namnen in den och det har mycket med att göra att man inte kommer personerna nära. Jo de två huvudpersonerna kommer man under skinnet på men resten av karaktärerna dyker bara upp och sen är de en del av den fortsatta handlingen. För mig krävs det liksom mer än så för att en annan människa skall fasta. Det finns ju så många av dem och man måste välja vilka man vill spara.
Men visst det är en rolig historia och människorna är härliga och miljön är underbar. Den är läsvärd helt klart. Men antagligen minns jag den inte om ett år.