Egentligen tänkte jag bara skriva “The END“, inget mer, kanske lägga till en länk till detta, men skiter i det. Ja ibland blir man trött på att blogga. Det finns lika lite mening i att blogga som att skriva något på Twitter eller LinkedIn eller att gå med i fejjans hjärndödas klubb igen. Ingen mening alls egentligen. Onödigt nedlagd energi. Värdelöst. Skaffa ett riktigt liv liksom.
Men ändå sitter jag här och skriver ett inlägg nu denna lördag också. Japp beroende av att skriva ord till ingen alls, skrivna till /dev/null. Det är som det är med den saken. Bara ett till beroende. Jag borde sluta men kan alltså inte, i alla fall inte idag. Men jag lyckades i vilket fall hålla mig nästan en hel lördag, borde vara värd en del credd för det.. eller som vanligt inte.
Jobb idag såklart. Vi tänkte renovera rum K. och jag. Tillsammans. Vi har ofta skoj när vi gör det. Men hon är lärare och de har alltid jobbet med sig hem. Så vi sitter här i varsin del av kåken och arbetar hela dan. Jag oduschad och gammelgubbsstinkade eftersom Hulken stannade innan jag hann duscha. Jag kände det när jag klev upp, att det stannat där ner men gick inte ner eftersom elementen var varma. Trodde jag hade fel. Vi lever liksom i symbios den här tiden på året pelletspannan och jag. Så det får bli kvällsdusch istället. Skönt det med såklart. Men man vaknar liksom inte riktigt en dag när man inte får duscha. I alla fall inte jag. Den behövs den där duschen för att jag skall komma till liv ordentligt.
Nu är det redan dags att ge sig för dan. Om jag somnade igår i den gröna IKEA soffan? Ja det är klart jag gjorde det. Sov mig igenom på spåret. Slapp frågorna jag inte kan svaret på. Behöver inte heller det där som en slags lyftare av mitt intellekt. Det räcker med sömnen. Den gör mer för att lyfta. Är vaken resten av kvällen. Femton sekundmeter blåste det där ute och jag måste ställa mig en stund under stjärnorna och låta den där vinden blåsa rakt genom efter att jag jag fyllt pellets innan sänggående. Glad att jag inte är i en liten båt ute på havet. Då blir jag för liten. Känner att nu är jag för liten, kommer att dö och jag vill inte dö, inte än. Det finns saker kvar att göra. Jag borde vara tacksam för den där känslan. Att inte vilja dö, inte än. Det finns många som bara går och väntar. Planlöst lever sina liv för att tiden skall gå. Bara det är målet med dagarna, att en till dag skall gå förbi. Jag inbillar mig i alla fall att jag har ett syfte. Möjligen är det inbillning. Jag har bra fantasi. Må vara ursäktad för det i så fall. Man är den man är.
Men dags att ge sig som sagt. Krypa in i duschen. Helgtvaga sig. Viktigt förr i tiden när man legat i kojan i skogen hela veckan och kom hem på lördagen. Mindre viktigt idag såklart när man har tillgång till det där varje dag. Ett beroende till.
Måste leta film i kväll. Slott och P3 Guld. Inget av det fungerar. De upphöjda är för långt bort från mig, ja det finns några musiker som inte är det, men alla de andra. P3 Guld är man för gammal för. Ger mig inget. Jag skulle kunna säga att det var dåligt och tråkigt för från min horisont upplever jag det så. Väljer att anse att jag är för gammal för det bara. Att jag inte längre förstår. Hoppas de yngre gör det. För mig finns inget nytt i musiken idag. Det är bara cirklar allt går i. Skulle vilja att något så omvälvande som rock eller punk dundrade fram igen. En gång till i livet. Bli bortförd och hänförd. Men är såklart tveksam om man får det. Hoppas och ger inte upp men är tveksam. Det slätstrukna och repriserna har segrat. Nytt är egentligen samma sak igen bara. Man blir trött. Men kanske bara jag. Kanske för att man blivit gammal. Så gammal att man inte vill höra gammalt men nytt. Väckas till liv av nytt.
Men det må vara som det är. Glad är jag till synes ovan på bilden. På utsidan.Jag skall inte vara sådär glad när jag fotograferas. Det hjälper liksom inte. Men ibland glömmer jag mantrat, “inte för glad” inte för glad” “inte för glad” och då blir det som det blir. Men man får bjuda på sådant och kanske skaffa skägg. I alla fall om det man åt sist inte sitter kvar i skägget hela eftermiddagen med en allt unknare smak efter att timmarna går. Därför går skägg bort. Skägg är äckligt men praktiskt.Därför har alla gamla gubbar skägg. Kanske. Vad vet jag. Jag vet inte mycket. Definitivt inte det.