Brorsan har sålt farsans hus (ja det har varit Jan’s i många år också) i Samuelsfallet. Känns lite sorgligt. Här hittad framförallt min far ett paradis. Han Älskade det där stället och fick också dö där, för mig kommer han alltid finnas kvar just där.
Jag insåg tidigt att man inte kan spara allt. Vi måste gå vidare. Så upptagen av för nostalgisk tankar tänker jag inte vara. Jag hoppas att de nya ägarna kommer att få uppleva samma glädje som min farsa och morsa och Jan och jag fått uppleva på detta underbara ställe.