Janne kommer på besök. Står där och väntar när jag kommer tillbaks efter promenaden. Japp ni vet han den där snällaste människan i hela världen från Järvsö. Semlor har han med sig. Goda Wilmarssemlor. Många. Jag äter två, han en, det finns kvar till både K och N efter att vi girigt givit oss på påsarna.. Det var tur att jag promenerade före. “Törgick”. Gjorde ingen nytta. Men kanske ändå. Det är mer nytta med att vandra i kyligt klimat till ingen nytta än man tror även också när man tror. Dagen blev helt plötsligt en bra dag. Fast det var den redan när den startade. Bättre då alltså. Det skall toppas. Det skall läggas grädde på livet vissa dagar. Tack J. Dessutom tog han den där solen som alltid lyser över Järvsö med mig. Nu lyser den starkt utanför fönstret så att jag måste dra ner en persienn. Det man egentligen såklart inte vill men måste om man skall se någonting alls på sina skärmar,.