Sålde precis den ena kamin. Det är bra. Den får färdas tillbaks till Dalarna där den kom ifrån. Det är renat av utmärkt. Här står den och har stått till ingen nytta. Det där är den första bra delen av den bra måndagen. Lunchmaten är den andra. För det mesta är det så att det finns rester kvar efter helgmaten på måndagarna. K äter pedagogisk lunch de här dagarna och alltså – jippie – får jag äta upp resterna alldeles själv. Idag Flygande Jacob som inte var svårätet alls. Sen levererades beställt dubbdäck. Snart alltså vinterdäck på alla hjul. Det är också bra. Koden kompilerade rakt igenom. Det är också mycket bra. Nu skall den bara fungera också. Ja en bra dag är det helt enkelt. I alla fall hittills. Än kan den väl gå åt helvete. Man skall inte glädja sig för mycket. Man kommer väl från bondsläkt. Generationer av pessimister i släkten har gått på jorden före mig. Vore konstigt om man blivit något annat själv.
Kaffet jag kokar och sitter och smakar på är så starkt att garvsyran riktigt fräser i munnen på mig. För starkt alltså. Men det kan bli sådär. Speciellt när man kokade svagt sist. Då slår det gärna över åt andra hållet. Fast brygger gör jag ju såklart. Fast det är naturligtvis lika mycket koka kaffe det som att “koka kaffe”. Det är kaffet som är skillnaden. Kokkaffe är väl egentligen godare. Kokat i visseljohanna. Man kanske skulle börja med det igen.
Ljuset är kvar här ute, det har börjat blåsa igen och solen har gått i moln. Snön dundrar med ett brak ner från taket på garaget. Helvete! Varför fick jag inte upp det där snöskydden i somras. Nu måste man skotta fram den där porten igen. Tung jävla blötsnö suger verkligen. Kontorsarbetare borde vara befriad från sådant där. Eller tvärtom. Det vore kanske i rimlighetens namn vi som gjorde det där jobbet. Åt alla. Så vi kom i form.
Men nu måste jag få den där koden som kompilerar att fungera. Till det behövs lite bra musik. Nu kör vi.