Allt har ett slut och så också numera mitt “krönikörande” i Hälsingetidningar. Japp kommer nog att sakna det. Men man får se det som om att det var en rolig erfarenhet, för det var det. Riktigt kul. Fast jag måste ju fråga mig själv varför då “riktigt kul”? För att man har 40000 istället för 50 läsare av det man skriver?. Spelar det egentligen någon roll? Ja bara om man vill synas såklart. Har man bosatt sig i Lo(o)s så är det väl ganska uppenbart att inte just det inte är det primära målet. Ja, ja hursomhelst kommer jag att sakna det. Någon skrev att man bara är en riktig skribent när man kan ta betalt för sina ord. Det har jag i alla fall gjort. Ja förut också såklart. Men inte för att jag känner mig riktig på någon endaste punk för den skull.
Nästa krönika låg här klar och väntade men kommer här på bloggen istället. Läst av femtio då istället för 40000. 😉