Morgon i Jenin av Susan Abulhawa
Det finns böcker som är jobbiga att läsa, som letar sig in i ens själ och rumsterar om där inne och när det där omorganiserandet är klart till slut har de förändrat ens liv och ens syn på världen för alltid. Det här är en sådan bok. Jag en man av freden kan genom bokens ord förstå en annan man som lastar en bil full med sprängämnen och kör den mot en Amerikansk ambassad. Jag förstår och får insikter jag inte tidigare haft. Jag förstår också att någon, någon, någon, någonstans, trotts alla sår på kropp och i själ och alla oförrätter och alla oförglömliga hemskheter han/hon utstått måste sätta sig över allt detta och säga “Det är över nu, här drar vi ett streck, förlåt kamrat, förlåt mig kamrat, låt oss härifrån leva tillsammans eftersom vi trots allt är en och samma.” Det finns bara den vägen och det krävs ett oerhört mod och en oerhörd styrka att förlåta och gå vidare efter den enda. Men det är den enda vägen. Det finns bara den vägen. Alla andra vägar skapar bara mer av det som ingen levande vill ha. Den här boken kommer att följa mig som en trogen kamrat genom resten av mitt liv.
LÄS den här boken!