Nästa gång det är dags för en ny (fast begagnad) bil tänker jag tamefan välja bil efter besiktningsmånad. Det där att ligga ute under bil i vintertid är ju själva fan och borde gå bort helt. Helvete vad många timmar jag har legat, suttit och krupit runt olika gamla bilar vintertid. Alldeles för många. Ändå gör jag ett minimum av insatser – för jag hatar att mecka bil. Verkligen hatar det. Men är snål också. För snål. Så då får man lida. Hatet (som kanske ändå inte är så allvarligt) är det där som bara måste få komma ut när man håller på med något man verkligen inte tycker om.
Dagen har varit en riktigt söndertrasad dag. Det behövs bara två telefonsamtal och två externa uppgifter som måste fixas för att koncentrationen en hel dag skall fara åt helvete för en hel dag. Ändå är jag rätt bra på det där att klara av saker. Tar det tråkigaste först. Får det ur vägen. Så att jag kan dyka ner i det som det skall dykas ner i sen. Men då, när man är redo, då ringer det såklart och när man är på väg ner igen nästa gång så ringer det självklart en gång till. Varför kan inte folk använda email. Grottmänniskor!
Tycker du jag skriver för korta meningar. Japp, det gör jag. Fick nämligen rådet att inte göra det av en särskrivningsfarcist en gång. Ja, eller, det var någon som verkligen ville väl. Så det där var fult. “Fick rådet att skriva längre meningar”. Så ja. Det låter bättre. MEN, jag är en fri människa. Jag har svårt för det där M Å S T E. Säger någon att jag skriver för korta meningar så blir det därför fler av dem. Ingen mer tanke med det liksom. Ungefär som en konstnärs blå period bara. Just nu är Hedman i den korta meningarnas tid. Sen kan de bli längre. Kanske rent utav Ulf-Lundell-långa. Men jag har liksom redan varit där. Korta meningar har också den fördelen att man slipper fundera så mycket över kommatecken. Det finns regler där också. En Svenskalärare (skriva Svensklärare får man visst inte (eller om det är tvärt om)) från min nystart försökte förklara en gång men gav upp till slut. “Skriv inga kommatecken alls” var hans slutråd inför min examen. Men det gör jag såklart. Kommaterar. När det inte är korta meningar. Fel är de flesta säkert. Eller progressive kommatering. Beror ju vem som gör dem. Sitter man i akademin så är det säkert så. SA. Fint liksom. Man förväntas veta vad man gör där. Ocoola gubbar vet det alltså inte men är progressiva så det ryker i alla fall.
Semikolon är annars ett ännu svårare tecken att få in i språket. Enkelt i programmeringen. Men en mening med ett semikolon i… Hmmm… Vad har det för funktion i text. Kan man tillämpa programmerarsyntax där också. Använda som radslut!? Kanske.
Det var en gång; en liten gris; som smet från husse; ut till skogen sprang den lille; sen det sig hände; det som alltid händer; vargen honom åt och åt; vi alla härav läxan läro; stanna hos din husse snällt du bör;
Eller något sådant, Jag vet inte. Intelligentsian vet. Hälsingland har en egen. Hälsinge akademi. Oj, det där kommer man inte i närheten av. Han jag lovat att inte nämna blir nog invald snart. Som sig bör. Intelligentsian känner sin egena. Fast just det sällskapet verkar vara en ganska kulig klubb. Lite folkligare sådär. Som en sådan där hemlig klubb man hade när man var barn. Där de första herrtidningarna, cigaretterna och snuset introducerades, Antar att akademierna kör med hårdare grejer. Svåra saker. Sådant som folk som jag inte begriper mig på. Där finns ingen som inte vet hur ett semikolon används i text, eller för den delen känner kommateringsreglernas mystik. De som inte står Pythagoras hemliga sällskap efter i sin outgrundlighet för oss dödliga. OJ jag är så imponerad av alla som kan stava och som inte särskriver så att jag kan dåna. Ja verkligen. Tänk bara vila talanger man besitter!
Men nu skriver väl snart Jonas Sima och skäller. Man är fan utsatt som bloggare. Det skälls en massa. Man skall tydligen vara snäll mot journalisterna. Det är synd om journalisterna. Tidningarna går sämre. De får iof presstöd, det får inte bloggare. Men hur skulle det se ut om de som svamlar som mig skulle få del av presstödet? Värden skulle gå under. Helt säkert. Men då skulle journalisterna få något att skriva om. Sandwichmännen skulle få uppslag till ny plakat. Folket älskar undergång. Allt skulle bli bra igen. Amen