Klockan är halv tolv och jag tänker ge mig för idag. Bara önska adjö här på bloggen innan jag reser mig upp och lämnar kontoret. I min ålder kan man inte vara säker på att man vaknar imorgon. Eller det gäller väl varje ålder egentligen. Vem vet så mycket om framtiden och speciellt om natten. Drömmarna kan dra iväg med en till platser man aldrig kommer tillbaks ifrån igen. Det har hänt fler än en.
Men jag har förlikat mig med det där. Att allt tar slut snart. Visst är jag nyfiken på allt det där som skall komma och som man bara anar just nu. Nyfiken på hur det går för barnen. Men man kommer inte få vara med jämt. Någonstans måste man lämna över till andra. Dö bort och lämna utrymme. Bli gödning till blommor och ogräs.
Själv tänker jag bli fjäril i nästa liv. Ja om man nu får välja. Och om det blir något. Blir det bara svart så är det ju som det är. Men fjäril annars alltså. Det behöver inte vara någon märkvärdig sort. Bara jag får flyga och vingla runt i varma sommarvindar en sommar. Ja det vill jag. Sen kan jag bli nått värdelöst efter det. Kvalster, en lus eller mygga. Så att jag förstår värdet med att vara en. Jo jag gör det väl idag också om sanningen skall fram. Men om man lever ett liv som lus antar jag att man på samma sätt som man lever sitt liv som människa uppskattar löss mer. Sätter lössen i centrum liksom. Som de som står högst i näringskedjan på jorden.
Dokumenterat idag också. Sida upp och sida ner. Det är liksom frigörande att svamla lite här istället för att skriva det där tekniskt tråkiga. Har varit in på Lundells blogg säkert tio gånger idag. Vill lyftas lite av hans fantastiska ord. Men inget lyft idag. Man får länga. Han är i sanningen mästaren med orden. De fungerar i alla fall på mig. Men jag antar att en blogg av Per Persson också skulle vara läsvärd. De där textoraklen har det liksom i sig. Vi vanliga får falla p knä och vara jävligt glada att vi får ta del av det där-
Men som jag sa klockan är… ja kvart i tolv nu. Nä fylla lite pellets i Hulkens mage sen vandra upp för tandborstning och en djupdykning i min bok en timme där i knarriga sängen. Ifånen börjar hoppa där bredvid mig imorgon vid sju. Det gör den rätt i. Då när jag antingen är död eller sugen igen. Kanske finns mellantillstånd också. Vad vet jag. Men om jag lever vill jag leva. Det är jag säker på. Men det skall städas efter tekoppen imorgon. Någon nytta skall också jag göra här hemma. Ja det tycker jag. Men med lite musik i öronen så borde det gå det också precis som det brukar gör annars. Man skall inte tänka för mycket på sånt heller. K har rätt. Jag har fel.
Godnatt!