Får till en bootloader också ikväll. Då kanske man törs börja tillverka och skicka ut. Till Indien och USA går de första. Lite Columbus över det där. Var märkvärdigt då. Inte idag.
Men klockan är bara kvart över elva. Jag är trött som en plastdocka som är utan hår och som har ena armen bortryckt av sin vansinnige dockägare. Jodå har gnetat på idag. På allvar. Fast det är ju ingen skillnad mot andra dagar. Det är inte många dagar gnetandet inte fungerar. Men natten. Jag reds av maran i stort sett hela natten. Sov lite, vaknade, somnade igen, drömde otäcka konstiga drömmar, vaknade igen, svettades och så där höll det på. Ja typiskt när maran rider en i full galopp. Febermaran. Sjukmaran. Inte ens lillkatten som brukar dela med sig av sin värme och mjukhet till mig under täcket och som gärna vill vara nära i nattens insomning klarade av att finnas nära mig. Trött nu alltså. Jag. Katten verkar pigg. Behöver en natt utan marans ritt. En natt i lugn och ro med lagom våldsamma och lagom underliga drömmar. Man kan be om det här vi denna tid alltså. Hoppas. När man snart får sova. Om man får det.
En gång låg jag en hel natt i Hudiksvall och såg färgglada ormar krypa på tak och väggar. Stängde jag ögonen så slingrade de sig och kröp de alla mot mig. Otäckt som fan. Så jag vågade inte stänga ögonen på hela natten. Låg vaken och svettades och plågades och nojjade till morgonen. När de blev blekare. Ormarna. Nästan osynliga. Men kvar. Jag hade precis blivit opererad i axeln. Fått en överdos morfin. Ja det fattade man ju. Nattsköterskan hade gärna givit mig både en och två sprutor till men tack tack tack men nej tack. Jag har hellre ont. Kan liksom inte begripa hur någon vill utsätta sig för det där frivilligt. Jodå det har funnits tillfällen jag har varit räddare i mitt liv men det räckte och blev över den där gången också.
Men det är såklart enda gången jag legat på sjukhus. Hittills. Hoppas att det är sista gången för för alltid kan man ju. Tio dagar själv. Längtade hem så jag häll på bryta ihop. Men tio dagar. Taxi. Hem och jobba. Deadline på resultattavlor till OS arenan i Zurich. Ja den hade passerat. Men bara med några dagar. Jag stoppade i mig värktabletter och lyfte upp den skadade armen på tangentbordet och körde. Debuggade skiten och levererade. Svimfärdig hela tiden. Så man skall väl inte gnälla för att man är lite trött. Det där var värre.
Fast nu kvart i tolv. Läggdags. Läsdags. Sovdags. Godnatt världen. Med lite tur ses vi imorgon.