En kaffe för freden. En naturlig följd efter inmundigandet av en lunch och en apelsin. Jag hinner egentligen bara skriva de där orden så slår solstrålar igenom molnen här utanför. Det snöade när jag gick ner för trappen till kontoret. Aprilväder. Hoppfullt i sig. Men skarpa svängningar såklart. Men man klarar sig. Det är vår i vilket fall som helst. Det är huvudsaken. Vi har klarat av att värma upp den här kåken ett år till. Haft mat på bordet och kunnat betala räkningar. Som för de flesta alltså.
Jag skriver på en simulator. En snabb grej. Skall försöka få till en release den här veckan om inget oförutsett händer. En till i den stora mängden. Vi programmerare tror på snabba grejer. Men de blir sällan det i slutänden.
Kaffet är förövrigt godare i Stockholm. Både frukostkaffet som smakade oförskämt bra och café och Moderna Museet kaffet som inte heller gick av för hackor. Men helt fel är inte kopparna efter lunch här heller. De som dricks till en stund eftertanke.
Fast nu har jag inte tid med eftertanke längre. Sugen på att komma igång med jobb helt enkelt. Det är inte svårare än så ibland.