Jag antar att de flesta är lediga just nu. Men inte jag alltså. Inte idag, inte ikväll och inte imorgon. Men sen så också egenföretagarledighet här några dagar. Fast jag egentligen inte har tid med det heller. Ibland får man bara ta sig tid ändå. Tvångsentlediga sig själv från alla de där posterna man sitter på.
Koncentrationen infann sig ikväll. Skönt. Utan den finns inte jag heller.
Påskkärringar kom hit idag. Två. De flesta orkar sig inte upp för Brattbacken. Därav bara två. Mer godis åt mig. Tack! Losborna är annars en generös flock. När äldste sonen med kompisar gav sig ut (ja som små) så kom dom hem med en kasse godis och femhundra spänn. Ja det kanske till och med var mer när jag tänker efter. Dom var väl lite vildare utklädda än påskkärringarna men ändå. Los är generöst. Inte snack om saken. Mot udda människor också. Det är bra. Fast ändå är det nästan 25% som röstar på SD. Fast det är nog något annat. Protest kanske. Kan man i alla fall hoppas. Skiter i det . Skall härifrån. Får väl hyra ut till vindluffare i värsta fall. Tändsticka i sista fall.
Vaknade i morse och hittade en okänd svart katt inträngd i ett hörn i biblioteket. Lyfte ut och räddade. Men lillkatten. Petite, syntes inte till. Ovanligt. Hon är försiktig av sig. Håller sig normalt hemmakring. Men inne nu på kvällen. Jag orolig. Som en hönsmamma där. Rädd om min undertäcketvärmare.
Det susar i öronen. Brukar betyda för mycket jobb. Att jag jobbar på gränsen igen. Inte bra men vad har vi trälar för val? Massor såklart. Om jag nu tillåts svara på den frågan. Det finns alltid val. Man har själv ansvar för sitt liv. Också den som sitter och jobba en skärtorsdagskväll när häxorna skrattande reser till Blåkulla på kvastskaft och i jetplan. Ofta är vi bättre på att sätta oss själva i burar än de vi skyller på som skyldiga att vi sitter där. Gäller alla. Nästan. Men inte enklare att ta sig ur för den skull. Svårare att lura sig själv liksom. Så att man tittar bort en stund. Så att man kan fly från sig själv. Man måste vara smart och snabb för att klara det.
Att Pavarotti, Koltrasten, är här glädjer mig mer än något annat. Eller i alla fall lika mycket som en massa annat. En mer givmild varelse får man leta efter. Det finns många musiker som kunde lära av honom. Då tänker jag både på musikalitet och på girighet. Speciellt på girigheten. Världens varböld.
Men jobba en timme till. Det måste man väl. För att känna sig nöjd med en dag som denna. Ja så är det ju. Imorgon Låååååååångfredag. En dag man borde kunna få mycket gjort på alltså. Om man lever. Sånt vet man inte. Man hoppas bara. Från dag till dag. Ja så är det.