Jodå det är härligt att jobba. Och man får kaffe efter lunch vid skrivbordet. Lyxigt liksom. Två koppar brukar det bli. Idag med. En för mycket, men skit samma. Livet är gott här i kodfabriken.
Gävleborg har 60 ggr mer ADHD diagnoser än landet i övrigt. Någon uttalar sig om att “de kanske är mer genetiskt lika där”. Ja jämfört med Stockholm då. Lite, “det har vi ju alltid vetat att lantisar är dumma i huvudet”. Fast hela Stockholm egentligen bebos av lantisar. Hela bunten är ju det nästan. Man byter inte gener bara för att man flyttar innanför tullarna. De där 60 ggr visar bara på godtycket i de där diagnoserna. Människor är olika. Systemet är inte byggt för olika. Ändra systemet istället för människorna för tusan. Försök inte få in fyrkantiga klossar i runda hål om och om igen. Gör om gör rätt.
Vindarna suger i ordentligt här ute ibland. Min egen vindmätare är inte på plats. Det måste bestigas tak för att få upp dem, ja de är tre, men ett tak, det som är problemet. Men en sex till åtta sekundmeter visst. Torkvindar. Vårvindar. Perfekt drakväder förresten. Blir det drakfestival på den där åkern i Edsbyn i år? Tusen pers med drakar, ost, vin, baguetter och lite musik. Va!? Drömde jag nu igen. Sannolikt. Inte ens på gärdet i Stockholm inträffar det där längre. Man får dra till Kina eller Provence för att uppleva det där. Ingen människa kan väl vara ung och kär utan drake, solig dag och sådana där dagar. Inte ens de som bara är unga i själen.
Äter rester till lunch. Påskrester. Paj. Inte illa allas. Lyckas faktiskt värma upp utan att bränna. Vatten till. Det bästa. Som vin här uppe. Fjällnära och radioaktivt.
Koltrasten sitter här på backen utanför fönstret. Ser vilsen ut. Undrar varför i helvete han åkte hit den här tiden på året. Inte en hona i sikte. Inte en like så långt ögat når. Bara talgoxar, entitor, domherrar, blåmesar och en konstig grå en med rött huvud som vi båda undrar vad det är för en. Men jag hoppas han håller ut. Jag spiller lite extra solrosfrön på backen i dessa tider för att lindra den där smärta som en vacker talgoxe antagligen känner när han sitter där för sig själv och stilla undrar “var är brudarna?”.
Månen släpper sitt totalgrepp om mig i natt och låter mig sova normalt. Ja nästan. Jag sover i alla fall ordentligt. K är upp i ottan. Ja jag är vaken jag med. Men stiger upp först när hon går. Draaaar mig långsamt efter en långtradare… Ja eller om sanningen skall fram kommer jag upp strax efter att hon gått iväg. Hon skall visst upp ännu tidigare imorgon. Stackarn. Då får jag kanske sympati-gå-upp. Inte draaaaaaa mig långsamt efter en långtradare. Kan det där missförstås förresten? Ja kanske. Men det är inte så jag menar.
Det där snabbjobbet som jag tänkte göra på en dag förra veckan håller jag fortfarande på med. Det är så i min bransch. Fast det finns många i branschen som inte förstår det. Hellre håller tiderna än gör bra. Men bra måste vara huvudmålet. Nästan till vilket pris som helst. Det gäller för en snickare lik väl som för en författare och en programmerare. Klåpare de övriga. Jag står för det.
Men som du märker så har jag inget att skriva om idag. Inte ett dyft. Som vanligt egentligen kan man väl också säga. Ber om ursäkt för det. På mina bara knän ber jag om ursäkt. Men höjer såklart fuck off fingret på ocoola gubbars vis. För min egen självrespekts skull. Nja eller hur det är. Skitsamma. Nu skall jag arbeta.