Så har man vunnit igen då. Ja om man nu vill leva och har vaknat och ser sig själv i spegeln där vid morgonkissen. Ja då lever man väl? Och vinst måste det väl anses vara. Ja jag gillar att leva. Helt säkert är det såklart inte att man överlever hela dan, Ja inte ens den närmaste timmen. Allt kan hända. Det där är lite av charmen med att leva. Man lever så länge man lever. Ingen enda, rik eller fattig, kan göra det minsta åt det.
Jag skall villigt erkänna att vissa nätter är jag osäker på hur det står till. Jag jag går där genom lägenheten på väg till toaletten och en nattlig blåstömning, ja försök till, och är inte riktigt säker på om jag är en av de levandes eller inte. Ja vad vet man om att vara död? Kanske vandrar man omkring som vanligt, är kissnödig, hungrig, kär och jobbarsugen, men med den skillnaden att ingen ser en längre. Hursomhelst är det min arbetshypotes. De där gångerna jag känner mig död brukar jag börja med att titta i spegeln. Tittar den där trötte mosige gubben tillbaks på mig genom den – ja och kan blinka – så antar jag att jag fortfarande är en av de levandes. Känner hopp för morgondagen helt enkelt.Går och lägger mig igen och hoppas på det bästa.
Ja spegeltricket är på inget sätt vetenskapligt bevisat och vederlagt i avseendet att det fungerar. Men å andra sidan har ingen död heller hittills berättat att hen fortfarande ser sig själv i spegeln, fast död. Lite Status queue där för tillfället alltså. Blir det inte svart när det är dags så är det det första som skall vederläggas när det är dags. Det lovar jag. Jag lägger två pinnar i kors på ett brunnslock med ett A på som ett meddelande från andra sidan. Så att ni andra vet. Så ser ni et brunslock med ett A som i Avsked på och det ligger två korslagda pinnar så vet ni hur det ligger till.
Nu måste jag faktiskt jobba. Det är också den levandes ynnest att få göra det.