Fler börjar rapportera här i byn att de har fått sina fågelmatare nerrivna. Någon har sett att det verkligen är björn. Som jag misstänkte alltså. Det är lite häftigt att veta att det smyger björn kring husknuten. Inte för att det är första gången. Vi har haft björn som både vittjat kompost och soptunnor och som legat och ätit äpplen i godan ro i trädgården. Vi bor ju ute i skogen och djuren hör till den lika som vi som märkvärdigt kallar oss människor också gör det.
Ner till Ljusdal igår. Halvvägs börjar bilen gå ojämnt. Går troligen på tre cylindrar. En tändspole som gått åt helvete antagligen. Vi tog oss hem för egen maskin i alla fall. Klagar man på han/hon/det/gud så ger han/hon/det/gud tillbaks. Gillar tydligen att plåga ocoola gubbar. Eller om det bara är fru Fortuna den rackarna som håller mitt liv i ett hårt grepp på fel sida om de där hårfina linjerna. Men det går såklart att lösa. Det kunde alltid varit värre. Det kan det alltid. Han/hon/det/gud kan dra åt helvete vad mig anbelangar.
Men nu skall jag jobba och vänta på nästa bakslag. 😉