Avslutar fredagen med huvudvärk. Fast skiter i den. För det är fredag. Inget vandrande ner till kontoret igen efter nyheterna alltså. Ledighet. Helig ledighet. Här jobbas inte fredagskvällar. Dock gärna i princip alltid annars.
Professorn ringer. Ja han är en sån på riktigt. Men för mig är han bara grabben med de torkade koljaflaken. Ja de hela klassen tuggade på under fysik och mattelektioner. Gott som fasiken såklart. Men inte vegetariskt. Går bort idag. Hjälpte till att hålla humöret uppe då. Isländskt knark. Bättre än kokain. Kanske. Men jag svara inte när han ringer. Min Ifåne känner inte igen hans nummer. Jag kodar. Säljare eller annat löst folk gören sig icke besvär då. Men nu var det alltså professorn. Ja honom skulle man ju kunnat gjort ett undantag för. Svarat om man vetat. Får svara nästa gång.
Men det ringer alltså annat löst folk hit också. Ja jag “sitter ju bara hemma”. Så man ringer och vill prata bort en timme. Gärna om sitt. Oftast väldigt ointresserad av mitt. Kodar jag ignorerar jag. Det finns mail. Där kan man få svar. I sinom tid. Också om man är pensionär eller arbetslös med all tid i världen precis som jag tydligen anses ha.
Ute lyser solen. Så dags nu när den strax skall gå ner igen. Det är väl för att jävlas. Imorgon skall det i alla fall bli mulet. Och kallt. Ja man får jobba. Planen för en lyckad lördag.
Larry han “larry med synten” har Åsa Jinder som gäst. Jag får alltid en känsla av att hon är lite duktigare än oss andra. Vill göra det klart för oss liksom. Men har säkert fel. PO Tidholm har brevledes talat om för mig att jag har fel. Punkt! Ja och att jag svamlar. Nu kommer väl mail från Åsa Jinder också som tydliggör den saken. Man skall tycka rätt och inte som man själv vill. Vem som helst kan åka till universitetsaulan i Uppsala och läsa dom orden. Jag tyckte de var korkade redan på den tiden jag satt i de lokalerna såklart. Ville riva ner och radera ut. Men är ändå ganska snäll. Gjorde inte det. Men borde gjort. Som en insats för framtida studenter i Uppsala. Så att de slapp se eländet. Skrivit “TÄNK FRITT KAMRATER”.
Men jag skall snart ge mig alltså. Skall inte ens ta med mig ide’-blocket upp ikväll. Det är fredagspizza. K har som vanligt förfärdigat en sådan skapelse som är en riktig höjdare. Men eldningssäsongen och födelsedagspresenter som tummar på marginalerna har inte släppt sitt grepp om oss ännu. Så vi får snåla med osten. Men det är OK. Med svåråren kvar i sinnet är en månad med lite mindre pengar inget problem. Det är ändå bara pengar de där pengarna. Tro mig man behöver inte ens ett helt svårår för att lära sig det.
Känner att jag var lite taskig mot Åsa Jinder här ovan. Känner ju inte henne. Hon är säkert en hyvens tjej alla gånger. Såklart. Han/hon/det/gud och PO må förlåta mig.
Nu borde jag alltså ha gett mig. Stängt igen och låst här på kontoret. Men sitter jag inte här och svamlar ändå. Jodå! Vet du vad det beror på? Jo jag känner mig helt enkelt för slö för att resa på mig från min sköna kontorsstol och vandra trapporna upp till lägenheten och avsluta dan. Av det kan man dra slutsatsen, eftersom ingen är ensam med sina later, att världen har sett en jävla massa text, en jävla massa böcker och annan litteratur, där orden och meningarna har kommit till därför att deras upphovshen inte orkat resa sig från stolen. Det har helt enkelt varit enklare att sitta kvar och låta tankarna förflytta sig från hjärnan genom armarna och ner i fingrarna. Till ingen nytta alls för mänskligheten. Svammel som PO kallar det med rätta.
Hasse P. åker förbi utan att titta in på onsdagen. Janne P. tittar alltid in när han åker förbi. Hasse P.’s företrädare också. Men en del har ju snabba motorer och andra långsamma. En del finns i himlen och andra på jorden. Hasse P. kanske är sur för att jag kallade honom “gamlo” för att han måste läsa tidning på papper. Folk är så lättstötta nu för tiden. Men man kan såklart fråga sig varför Hasse P. skulle titta in? Men det kunde man å andra sidan göra med hans företrädare och Jane P också. Den som ändå tittade in. Men nu börjar det bli så komplicerat att huvudvärken tilltar. Jag lämnar in helt enkelt. Enda utvägen. Förlåt alla jag förolämpat. Trevlig helg på er andra.