Ibland sover jag dåligt. Bara ibland – tack och lov. Som i natt. Hon är över två innan ögonen åker igen. Halv-åker-igen dock. Bara. Man blir trött. Av båda. Oftast fixar den bok jag läser för tillfället det där att sudda ut alla tankar som mal i huvudet innan det är dags att sova. Böckerna tar mig till andra världar. Ger lugnet att vila. Men ibland räcker inte ens det. Tankarna far fram och tillbaks i huvudet som pingisbollar i en match mellan två mästare.
Men det här är alltså ibland. Mycket sällan till och med. Det går alltså att överleva. Men varje gång jag legat och vridit mig i sängen en natt och sökt sömnen så tänker jag på alla som har det såhär jämt och ständigt. Fy tusan vad jobbigt det måste vara. Så återigen tacksam för en av livets gåvor. Den att kunna sova fast det finns mycket att fundera på. En till sak av många som man bara tar för given för det mesta.
Jag dricker te. Morgonrutin. Te och skriva lite här är fasta rutiner. Ganska regelbundna rutiner. Men mönster bryter jag gärna. Är inte beroende av dem. Fast jag har ordnat lite annat innan också såklart. Det finns alltid ett gäng mail att svara på utsända från de som hade sin arbetsdag när jag sover. Eller borde ha sovit. De ligger alltid där i inkorgen på morgonen. Frågorna i en oändlig radda. Hur många har jag svarat på vid det här laget tro? Hur många nationaliteter har stått för dom?
Temp idag -6.69 ute. -5.8 under snön. +20 inne. Lufttryck 986.49 mbar. Inget att klaga på där. Fast det kunde såklart ha varit badväder också. I varmt hav med vågor. Bättre i min värld än snö och minusgrader. Men man tycker olika. En del gillar snö. Men dom kan såklart inte “ha alla hästar hemma”. Tycker jag. En åsikt. Inget annat. Man får ha åsikter. Men olika är bra. Bäst. Det går inte komma ifrån. Så vinterälskare behöver inte utrotas. Inte idag. SD kan ha planer åt det hållet dock. Man vet aldrig. Grupp efter grupp till gaskamrarna…
Bootloader skall kodas idag. Andra har gjort kod. Som inte fungerar. Som är skräp. Jag får skriva om. Ingen säger tack för det. Somliga av oss gör bara vår grej. Man blir inte framröstad som Sveriges bästa programmerare för en sådan sak. Man bör prata ganska mycket för att bli det också. Överlag tycker jag det pratas för mycket. De flesta borde göra mer. Leverera. Istället. Jag är nöj med det. Drar mig tillbaka. Borde skaffa hemligt telefonnummer också.
Men fylla fågelmat och fylla pellets. Innan jag dyker ner och in i koden. Så att jag glömmer det där trötta i mig. Glömmer förkylning som håller på att klinga av. Glömmer. En ynnest.