Jodå lite mat i magen stärker den mest nedgångna själ. Sort of. En god kväll med låtsasjobb eller låtsaskodande har det varit. Tänka sig. Jag har stängt av musiken och gör mig beredd på att lämna låtsaskontoret. Det är så jävla mycket som är på låtsas här i huset numera. På tok för mycket. Jag är en allvarlig jävel normalt och annars.
Fast imorgon Ljusdal ggr 2. Ni vet se Ljusdal och sedan dö. För den som saknar ambitioner. Ja det måste vara så. Ljusdal är inte mycket att se. Som vilken annan sömnig norrlandsort som helst. Men inget fel på Ljusdal såklart. Om man ger den gode köpingen lite tid. Lär känna några stycken. Precis som det brukar vara i de flesta samhällen.
Det är förbannat mycket JavaScript som skrivs här just nu. Fast “mycket” är ju att ta i. Jag får slå upp allt. Det går låååååååååååångsamt. Men någon måste göra jobbet. Jag hade önskat att det inte var jag. Men nu är det jag. All skit rinner neråt. Där nere står jag. Alltid. Men kompetenshöjande är det väl. Man får se det så. Man lär sig något nytt. Själva meningen med livet är ju just det.
Men det blir rätt coolt.
Tycker jag.
Partisk som fan som jag är.
Mycket mer än att tända en lysdiod med mobilen är det ju.
Fast man kan ju göra det också.
Så vem bryr sig. IoT börjar och slutar där.
Resten får man tänka sig.
Men nu ner i källaren. Tömma en tvättmaskin, fylla ( ja just det) pellets, sen läsa en timme och sen (hurra, hurra, hurra) sova ett tag. Men lite tur vaknar man imorgon. Gör man inte det lär man väl inte veta ett dugg om den saken och vet man ett dugg om den saken så blir ju det en glad överraskning. Har man dessutom superkrafter och kan flyga så kan det kanske vara värt det.
Halt ute så ta det försiktigt kamrater, i alla fall ni som befinner er i mellannorrland.
Nu låtsas jag gå hem tidigare.