Jag brukar roa mig med att titta på vad ni, läsarna, de okända, läser här på bloggen. Nej, jag ser inte vem som läser men jag ser att det läses. Idag t.ex. Skallbaggen och nobelpristagaren och Ett lönnblad och Min Postlåda bland andra inlägg. Ja sen läser jag igenom de där inläggen själv. För jag minns vanligtvis inte vad jag skrev då där för ett eller två eller tre år sedan. Många gånger blir det pinsamt såklart. Man borde ägnat mer tid åt den där texten. Men bloggskrivarformen tillåter nu inte alltid det. Inläggen är stillbilder. Ögonblicksbilder. Snapshoots. Men ibland ramlar jag på ett inlägg som jag faktiskt tycker är riktigt bra. Ett som jag är nöjd över. Tycker är helt OK. Det gör mig glad. Se där blogskribentens glädjeämne och belöning.