R. tittar in vid tre. Innan man vet ordet av så är klockan sju, käken värker, halsen är hes och det är dags att hämta K. Det blir en sådan där pratsession. R är inte riktigt gubbe ännu, bara nästan, men visst är det lite ljugarbänk över det hela när han och jag träffas. Men roligt att prata av sig någon gång emellanåt är det onekligen.
Ny sitter jag här och håller käften. Den, käken, behöver inte röra sig just nu. Behöver vila. Halsen med. Skall försöka få några sista saker på plats. Sådant där som man vill slippa ha värkande i huvudet under en slö ledighet.
Indisk vän blir bjuden på julfest av företaget han är anställd på. Japp på juldagen. Anglosaxiska traditioner. Det blir krångligt det där också. Hindu, New Delhi, Japanskt företag. Men han ser fram emot det. Gratis sprit och mat. I nyår får han åka hem en sväng till familj, fru och barn. Han längtar i New Delhi och dom väntar och längtar efter honom på världens tak. Jag förundras över alltsammans här på Hälsinglands tak. Olika men samma allesammans och alltihop.