Då så, låt 2017 börja. Jag trädet tillbaks in i skuggorna men det här är ändå mitt år.
JAPP MITT ÅR!
Ja ungefär så känns det. Vanliga dagar börjar imorgon. Jag har haft en skön, slö helg. Är utvilad. Är nästan fri. Ett enda beslut återstår. Ett positivt hoppas jag på. Ett negativt är jag beredd att kämpa emot. Men klockan tickar på. Oavsett. Den ena värdekvarnen.
Sen den andra. De giriga kretsar runt oss som gamar. De har alltid funnits där. Jag har leende iakttagit dem. Men de kan inte komma åt oss på de sätt de tror. För de kan ta vad de vill ha, precis som de alltid har fått göra det. Den giriga saknar allt, den fattige lite. Oh så sant det är det där uttrycket. Vem kan ta ett lyckligt minne, vem kan ta en dag i solen när man ligger på gräset och ser på molnen. De giriga förstår helt enkelt inte sakers verkliga värde. De förstår aldrig vad de borde söka efter i evigheten amen. Eller hur man skall säga. V.S.B. eller Q.E.D. Men amen får duga. Fast jag inte är den religiöse.
Man kan åka på en begravning och hedra den döde. Man behöver inte hedra dem som står runt graven. Det är inte svårare är så.
Låt 2017 börja! Jag är redo.