Categories
Betraktelser & Berättelse

Jag hugger dina runor

Ni vet det där männen, ja visst kvinnor också – men jag möter mest männen – som är så jävla uppfyllda av sig själva. Som kontrollerar sin värld. Gör människorna runt omkring sig olyckliga. Ja som om de hade det som sin livsuppgift att sänka så många andra människor ner i djupen som de bara kan under sin livstid.  De männen (och kvinnorna) borde få läsa sina egna dödsrunor trettio år innan de verkligen dör. Läsa om sina liv reducerade ner till max femhundra tecken och nedtecknade av den mest oerfarne skribenten på redaktionen.

För kanske, ja bara kanske, skulle en sådan genomläsning göra dem mer ödmjuka inför sin omgivning. Få dem att förstå de verkliga värdena i livet. Nej livsresan handlar inte om något som gör att man blir en hatad person för sina handlingar för att själv framstå som guden. Nej det handlar inte om vem som har mest med pengar på banken när hen dör. Nej det handlar inte vem som har varit mellanchef, lite högre mellanchef och eller som sista anställning ännu lite högre mellanchef på det där stora företaget (eller i Borås). Nej, nej, nej.

OCH

Näpp.

I slutänden handlar allt om var man haft sina passioner och var man riktat de där passionerna. Vad man gjort. Inte vad man samlat i sin hög. Det handlar om kärlek och dagar i solen. Det enkla. Det uppenbara.

Så står det hen har jobbat på x, y och z och haft en framgångsrik karriär innan hen som pensionär flyttade till Spanien där hen avled efter en kortare tids sjukdom. Hen har varit gift…  bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla

Ja står det sådär så vet ju alla att det här var en misslyckad jäkel. Ja det spelar liksom ingen roll vad som står i bouppteckningen. Misslyckad. Det fanns liksom inget liv. Då hade det stått i den där runan. “Hen gillade fiske”, “barnbarnen var hens stora lycka”, “hen byggde en x med sina egna händer”, “hen seglade ner till Kap Horn med familjen i sin egen båt”. Hen gjorde något. Lämnade något efter sig. Minnen.  Något hen konstruerat. Inte en massa människor som är glada att hen är död.

Vad kommer det att stå om dig kamrat?

Lämna en kommentar

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.