Såja, en kvart till så kan man ge sig för dan. Det är inte alltid jag längtar till ledigheterna. Är jag inne i något kan jag gärna fortsätta köra. Men ALDRIG på fredagar då. Den enda regeln. Fredagskvällar är för familjen. Japp. Idag längtar jag dessutom väldigt mycket efter den där gröna IKEA soffan. En famn ved är förberedd, täcket redo, jag snart redo också. Sen så. Med lite tur håller jag mig vaken.
Temperaturen i köket har inte riktigt hämtat sig efter det som skulle vara ett sotarbesök. Vårt hök är husets kallaste plats. Brukar det inte vara tvärt om förresten? Men vi kan bara konstatera att så är det och att det alltid varit så.
Termometern kryper neråt. Men jag shuntar uppåt. Kompenserar. Tänk så bra vi har det nu för tiden. Bortskämd är man.
Kodandet går sådär idag. Ungefär som igår alltså. Kan inte riktigt hitta den rätta koncentrationen. Men letar vidare. Till slut så. Jag är trygg i det där. Till slut är man nere i den där strömmen igen där allt händer. Det finns okreativa människor, läs mellanchefer, som aldrig varit i det där eller om de nu varit där inte förstått vad det är. De tror på löpande band också i kreativa jobb. För att det gör deras egna jobb lättare. Men en bra chef skall såklart göra de anställdas jobb lättare. Japp, varje sekund. Låtsasjobbare har ingen chef. Det är en av fördelarna med att vara låtsasarbetare.
Fast det är synd om mellanchefer. Speciellt dom från Borås. Ingen i hela världen tycker om en mellanchef.
Nej, nu skall jag checka in det som behöver checkas in. Lämna låtsaskontoret, släcka den mycket verkliga belysningen, stänga av lika verkliga skärmar och sen vandra uppåt. Metallica har slagit följe med mig under eftermiddagen. Gett energi. Men nu är den väl i det närmaste slut den där energin. Det går magsjuka på byn. Mer än en ligger och hulkar över en toalettstol. K utsätts ju för det där nere på biblioteket. Släpar hem allt möjligt. Man hoppas att man klarar sig.
En trevlig helg vill jag önska till alla er som läser den här bloggen. Det är roligt att ha er här faktiskt. Mycket roligare att skriva ord riktade till er än rakt mot en vägg. Fast jag har såklart ingen aning om vilka ni är. Kanske är ni bara spindlar och robotar hela bunten. Då passar mig ändå min föreställning om att ni är verkliga och riktiga människor av kött och blod där ute. Då får man låtsas. Ha det nu så gott! Köp en semla imorgon. Ät med andakt.