Onsdag. Alltså torsdag imorgon. För K tar veckan slut då. Hon har fredagar ledig. Men får ligga i. Lång torsdag. Ja, jag har alla dagar lediga. Låtsasjobb räknas inte. Har aldrig räknats. Det är jag den förste att hålla med om.
Får erbjudande om en arbetsplatsförlagd introduktionskurs i programmering idag från AF. Programmerar jag på fritiden? Vet jag vad en SQL databas är för något? Är jag intresserad av programmering? Vad svarar man på sådant? Kanske skulle man ta sig an det hela bara för att jävlas. Fast så förbannat vrång som gammal gubbe får man väl ändå inte vara. Förresten har jag inte råd att åka till Hudiksvall tor vare dag. Nej jag uppbär ingen av samhället sanktionerad ersättning. Har aldrig gjort. Noll kronor till mig som vanligt. Men jag klarar inte.
Avgrävd fiber idag också. Eller om det var igår. Eller om det var båda dagarna. Påpassligt så var jag till Ljusdal för andra gången idag när det hände. Såg gropen. Ljusdals Vatten gräver sönder. Ljusdals Energi lagar kabeln. Samma bolag. Man borde dela kartor. Och rutiner. Eller något. Inte bara sjukskriven chef. Den utbrände. Men själv märker jag det alltså inte ens avbrottet idag. Väl hemma fungerar allt igen. Vältajmat.
Imorgon kommer sotare. Ringer idag. Säger. “Får man komma imorgon”. Jag svarar “jo, javisst”. Så det hoppas vi på. Klarar vi natten så klarar vi oss till sommaren alltså. Troligen. Gissar att det är sotigt helt enkelt. Sotade i Maj förra året sist. Sotigt == höga rökgastemperaturer == risk för soteld. Inte bra. Så på tiden.
Men brann huset upp och vi hann ut innan de brann ner så kom vi härifrån. Fast just huset gillas. Det kan inte hjälpas. Liksom. Hade det inte varit för det så har vi kommit iväg härifrån för många år sedan. Troligen. Men vad vet man. Ingenting. Man tror.
Ställer ut pelargonerna i fönstren. Det skall väckas. De är tagna av vintervila. Men skall få stå i ljuset någon vecka och sen skall det klippas och bytas jord. Det är häftigt med pelargoner. De hänger med länge. En vit är från mormors tid. Ja kanske före det. Vad vet man. Vill man ha evigt liv får man bli en blomma. Pelargon är inte så dumt då. Jag gillar dem i alla fall. Det är en riktig tantblomma. I jämlikhetens namn borde det alltså också vara en bra gubblomma. Alltså fullt med dem i alla fönster hos ocool gubbe.
Fast dags att ge sig här nu. Nesser ligger där vid sängen och väntar på mig. Jag längtar. Men Hulken först. Fylla på. Rutinerna. Måstena. Man får ta sådant i första hand. Nöjena sen. Enklare att leva så.
Så jag säger god natt här. Det där med att förändra världen får vi allt ta tag i imorgon igen. Japp. Liksom.