Snön faller

Snön faller, men inte vi med den. Nejdå. Vi är hårdare än så. Nope jag gillar inte. Men skoterdårarna, skidfantasterna och andra barn gillar såklart. Själv tänker jag “åtminstone medelhav”. Ja, åtminstone dit bort vill jag några månader.  Men sitter fast där jag sitter. Det hade antagligen inte varit sämre med en fotboja ens på det viset. Men en fläkt på 2 kilowatt nära min stol håller mig vid liv. Till helgen kör vi igång Hulken. Ger upp. Det är vinter.

Jodå, det skall komma mer snö i natt.  Men man lovar också att den skall smälta bort igen ungefär som nattens “lilldämp”. ja man hoppas ju det är sant. I fjol kom alltså snön, la sig, den 14/10. Tidigare än någonsin tidigare under de år vi bott här. Året innan gick jag upp på berget på mina promenader bara dagar innan jul. Det är olika. Man vet aldrig när årstiderna byts. Man har aldrig gjort det. En del behöver påminnas om den saken. De där som vandrar med undergångsskyltar på magen speciellt.

Det drivs kampanj här i Los mot fiber. Man kan inte annat än att flina åt eländet. Hur hamnade man här? Måste lösa det där själv. Frågan är hur. Det har redan blivit lite krångligt att fixa en del saker på nätet som det ser ut idag. Men på onsdag stormöte. Ja fiber är en parantesfråga.  Jag deltar inte. Jag är ingen som kan övertyga andra. Har aldrig varit. Speciellt inte här i den här skitbyn. Ja de som önskat mig till helvetet fick som de ville. Ja och jag flyttade dit (alltså hit) frivilligt dessutom.

Fast egentligen gillar jag den här byn. Ja och folket här.  Så-det-så.

Fast nu, nu, skall jag leta lite papper. Låt veckan starta.