En “snow blizzard” har slagit till, alltså den första riktiga snön för året damp ner inatt. Inget märkvärdigare än så egentligen. Ja “snow blizzard” för att det låter lite häftigt sådär. Nope, det är inget fel på “snöstorm”, men jag vet inte om man ens kan kalla det vi hade för det. Amerikanska uttryck passar bättre för överdrifter. Men tre decimeter blöt snö. Tungskottad. Klistrar vid spaden. Axel klagar. Såklart. Dum vore den väl annars. Men man biter ihop. Stor brummande traktor tar det mesta ändå.
Fast tre decimeter är kanske två. Det är med snöfall som med fiske. Det överdrivs. Men det är svårt att riktigt avgöra för det regnar tämligen kraftigt när jag skottar där ute. Ett riktigt sommarregn. Just det är man ju inte van vid i slutet av November. Ja och hade man haft någon att prata med så skulle vi väl stått där och ojjat oss och refererat till klimatförändringar. Men med väder är det nu ändå sådär. Det är aldrig normalt. Åtminstome har det inte varit det en endaste dag under min livstid.
Men nu är jag alltså inne igen i stort gammalt skolhus. Det är Thanksgiving i USA. Tyst. Mailkorgen tom. Skönt. Jag plockar upp livefeeden från Times Square, New York. Klockan är tre där. Ganska tomt. Men en och annan vandrar runt, gapar, poserar. Det har blivit som ett gift ATT TITTA PÅ det där. Löjligt egentligen såklart. Jag har den uppe så ofta jag kan numera. Bandbreddspollution. Var till och med tvungen att titta vad en veckas vistelse där skulle kosta för några dagar sedan. Jodå, för mycket. Men det är gratis att drömma. Och att titta. Det får bli sen. Som så mycket annat.
Det är nästan nollgradigt i New York. Hos mig en och en halv grad plus. Snabb stigning från -10 igår. Tänk vilka energier det ligger i det där. Wow liksom. Fast jag fryser såklart mer idag. Det är alltid så. Det är värst kring nollan för oss fryslortar. “Badkrukor och fryslortar” skulle kunna vara en bra titel på en bok förresten. I alla fall på en sådan där bok som aldrig blir skriven, eller åtminstone aldrig blir utgiven.
Fast nu skall jag sätta på mig ett par hörlurar med Thåström i och sen städa där uppe i lägenheten. Det där med att förändra världen får alltså vänta till eftermiddagen.