Ägnar helgen åt att vara sjuk. Influensa tror jag. Möjligen är det bara latmasken i mig som kryper upp till ytan och visar sitt slöa tryne. Det är ju nu egentligen bara rimligt att jag är låtsassjuk. Hur-som-helst tillbringar jag helgen på soffan. Sover mest. Men läser lite däremellan. Är en “ingennytting”. Jag precis som annars egentligen om man tänker på det.
Men måndag idag. En bortkastad söndag må vara en sak, men en bortkastad måndag är droppen. Så jag sätter mig här där jag oftast sitter. Lite “döven” men stridslysten. Raderar mail på mail och läser andra. Kollar de sociala kontona. Inte mycket har hänt på de där fronterna. Världen klarar sig tydligen utan mig. Som om jag inte visste det innan då såklart.
Ingvar Kamprad dör. Det känns som det är en epok som går i graven. Att en ny tid är här nu. Återstår att se om man fortfarande hör till den här världen eller om man hade båda fötterna i den förra. Men till och med uppnäsorna hyllar honom såklart. Men det tog såklart ett bra tag för dom att nedlåta sig till att handla bland det vanliga folket. Nu tickar tregenerationsprincipen. Den första generationen bygger företaget, den andra förvaltar det, den tredje gör av med stålarna.
Det ramlar ner en decimeter snö i helgen såklart. Mer kommer tydligen. Hör att Sörmland inte har en flinga. Känns underligt när vi har en meter. Men det är olika. Till och med mellan här och Ljusdal är det stor skillnad såklart. Ännu större är den skillnaden om man åker åt Edsbyhållet. Los har alltid haft riktiga vintrar. Antagligen därför en fryslort som mig hamnar här. Ni vet principen om alltets jävlighet. Fast sitter man inne är det ändå inte för jävligt.
K läser en bok där någon rättat i texten med en blyertspenna. Ja i en biblioteksbok dessutom. Jag undrar lite över människotypen som gör sådant där. En av rättningarna handlar om “Som jag”/”som mig” som felfinnaren har slagit ned på. Söker man “sanningen” finner man detta. Dessutom gäller principen att är man tillräckligt många som skriver “fel” så blir det “rätt”. Språk liksom lagar följer folket. Vist inrättat på det viset. Fast det kommer ju aldrig att påverka dem som vet och kan skilja rätt från fel. Själv har jag aldrig kunnat det. Kommer aldrig att kunna. Är nog en idiot.
Fast mest korkade är oftast de som tror att de inte är det.
Sådant lär man sig av livet.
Serrö!
Men nu vattna blommor. Sen får vi se…