Jag kan ju inte sätta på annan musik här nere när koltrastens vackraste sång tar sig in genom öppna fönster. Det är verkligen “Pavarotti är död, länge leve Pavarotti” i år. Det sjungs nämligen mästerligt (och ofta) av denne, ja, mästare. Vi har en ny Pavarotti på kullen. HURRA! Får förhoppningsvis behålla honom om inte Fransmän får för sig att äta upp honom. Det största problemet med Fransmän om du frågar mig. Småfågelfäblessen. Småfåglar på tallrikar. 10 g mat per styck. Men fiiiiiiiint. F.ö. har jag inget emot en enda en av dem.
Fläkten på Windowsburken stör den där koltrastsången lit, nej mycket. Men skall väl inte klaga. Den kämpar på så gott den kan den där gamla maskinen. Måste komma på något sätt att uppgradera den innan den tar sin sista suck. Har en känsla att det händer endera dan nu.
Hela framsidan i Ljusdalsposten idag är en bild från Barbro Svenssons, Lill-Babs, begravning. “Via i frid, Barbro” med kri(g)spunktstorlek. Man skall antagligen vara Hälsing för att på riktigt förstå vad hon betytt här. Vissa fnyser såklart. Hon var inte fiiiiin nog. Men det fanns något genuint kvar hos den där kvinnan. Jag minns historien som hon som mötte henne på apoteket berättade. De hade aldrig setts förr. Men hon hade fått utslag i ansiktet. Barbro pratade som vanligt med det vanliga folket. Hennes ena dotter hade hjälpts av en salva som dottern köpt i New York. Barbro skulle kolla om hon kunde få tag på en flaska. Två veckor senare när kvinnan kom in på apoteket fanns där en stor flaska som hon fick av personalen, en som Barbro lämnat in åt henne. Influgen speciellt från New York av en av Barbros vänner. Det är bara riktiga människor som gör sådant. Och det finns många sådan historier om Barbro. Det är inte lika surt som Ulf Lundell liksom.
Jag träffade henne aldrig. Men skulle gärna velat göra det. Skrev en “Tribute till Lill-Babs” till hennes 75-årsdag (fick nytt namn på Spotify eftersom den inte fick heta som den hette), men det skramlet hörde hon antagligen aldrig. Men inspelningen kom från hjärtat. Den var definitivt inte spekulativ som man lätt kan tro om man själv är lagd åt det hållet. Nu är hon då borta och vi som är kvar måste leva vidare. Kommer att sakna henne. Charlie G. kallade henne Hälsinglands mamma. För många är det kanske det rätta. Det finns kärlek där. Men för oss som redan har en mamma att älska var hon mer som en vän, en kär vän som åldrades med behag och aldrig svek ens de hon aldrig känt. Tack Barbro bus. Saknad!
Hör att kaffebryggaren puttar ur sig det sista där ute i köket. Skall ta mig en kopp av det där stygga. Fick tag på en ny bryggare på Erikshjälpen i helgen. Fyrtiofem spänn. Ja ny och ny, begagnad såklart. Gul, fransk och fin. Men 104 filter fungerade såklart inte på den. Inte 102 heller. Trodde inte det fanns fler varianter. Men såklart måste det finnas en egen fransk variant på filter också. Vem kunde tro något annat?
Så låt dagen ha sin början på riktigt.