Ni vet förr, på den gamla goda tiden, när jag var yngre, brukade vi skratta åt prelaterna som samlade sina troende och förberedde sig för jordens undergång. Sanwichmännnen med sina undergångsskyltar kunde väl få hållas, eftersom de var pittoreska inslag i samhällsbilden. Idag är allt tvärt om. Idag skrattar de som förbereder sig för undergången åt dem som står och ser på dem och som tror det finns en framtid.
Väder ni vet. En fjäril slår sina vingar i Indien och det blir en orkan i Amerika. Kaos. Själva sinnebilden av kaos är väder. Ja och kaos det betyder att parametrarna är för många för att vi skall kunna säga något alls. Noll. Saker händer ibland. Människor vill så gärna hitta mönster där det inte finns några mönster.
MEN… fint väder kan vara just bara fint väder. Kanske var det en elefant som släppte en ovanligt stor fis någonstans i Afrika som fick jetströmmar att röra sig lite åt endera väderstrecket som gett oss en såhär fantastisk vår. Tack isåfall.
Vetenskapsmän gissar inte. I artikeln säger man att det är sannolikt att det här vädret beror på klimatförändringarna, samma sak gäller den gångna vintern. Men rent vetenskapligt kan finvädret alltså lika väl bero på den där elefantfisen. De vet varje vetenskapligt sinnad person.
ps Nej, jag är ingen klimatförnekare, det som oftast kastas ut mot dem som försöker resonera lite förnuftigt. ds