Så då var snön här. Inte mycket men den ligger i alla fall kvar. Lika bra det. Blir lite ljusare i alla fall.
Man hotade ju med mängder av snö och storm i Torsdag och Fredag i förra veckan men det blev inte mycket av det. Visst blÃ¥ste det och visst regnade det men värre har vi varit med om mÃ¥nga gÃ¥nger tidigare. Mycket vatten i bäckar och vattendrag är det dock. SÃ¥ mycket att vi fick välja en annan promenadväg idag pÃ¥ den vanliga söndagspromenaden. Vägen var översvämmand där vi normalt gÃ¥r. NÃ¥got den normalt inte är ens pÃ¥ vÃ¥ren. Vi tog en biltur till Hylströmmen istället som nu var mäktigare än nÃ¥gonsin. Vilken otyglad kraft! Vi fick till slut en mycket trevlig promenad längs Voxnan uppströms “Hylen”.
Hylströmmen förresten har alltid varit mitt ställe dit jag Ã¥kt när det varit svÃ¥rt i livet. När en tjej gjort slut eller den man älskade inte ville ha en sÃ¥ har “hylen” tröstat pch gett nytt hopp. MÃ¥nga gÃ¥nger har jag suttit där ensam och fÃ¥tt kraft att fortsätta.
Då var det nästan inga andra som tog sig dit och man var nästan alltid ensam där. Nu är det annorlunda och många hittar dit. Mycket av charmen har naturligtvis gått förlorad när det nästan alltid är andra där men samtidigt kan man inte vara så egoistisk att man håller något såhär vacker, kraftfullt och skönt för sig själv. Fler måste få uppleva det. Ibland finns det fortfarande en chans att man får vara ensam och i stillhet filosofiera tillsammans med forsen.
Vår äldste son, Jonas, är hemma under helgen. Bor och pluggar i Uppsala och trivs jättebra där vilket vi är otroligt glada för. Han läser mediateknik på GUC http://www.guc.se/ . En skola som verkar helt underbar. Skulle gärna gått där själv på min tid. Hårda krav men rättvist. Skit tolereras inte och vi som föräldrar får direkt reda på saker som går fel. Samtidigt kräver skolan att eleverna själva tar initiativ. Något som kanske inte passar alla.
Jonas och vår yngste son, Niklas, har bra kontakt och kommer säkert att behålla en vänskaplig sådan resten av livet om inget speciellt händer. Är mycket glad för det. Är viktigt för en lillebror att ha en storbrorsa som bryr sig och ser en. Min egen brorsa fanns aldrig där och finns inte där nu heller. Anledningen är kanske att det var sju år mellan oss men jag har nog alltid velat haft en storbrorsa som brytt sig om mig istället för att blåsa mig och sno åt sig så fort han får chansen. Skitsamma. Jag hoppas bara att Jonas och Niklas kan ha en bra kontakt livet igenom.
Med lite tur sÃ¥ skall vi kanske kunna ta oss till Egypten i pÃ¥sk. Liksom sista redan vi kan göra tillsammans hela familjen. Mycket skall stämma än innan vihelt säkert kan ge oss iväg men kanske…