Pengar som kommer fel

Som vanligt gäller inte svensk lagstiftning så fort en myndighet är inblandad. En privatperson som felaktigt får in pengar på sitt konto är skyldig att meddela banken och avsändaren detta annars riskerar denne att åtalas för grovt egenmäktigt förfarande. Använder man dessutom pengarna så ÄR det grovt egenmäktigt förfarande. I det här fallet så är i.o.f.s.felet av den karaktären att det bara har varit avsändaren som rimligen kunnat upptäcka felet, men det ska inte göra någon skillnad om denne kan visa att en felaktig transaktion har gjorts. Den person på skattemyndigheten som har beslutat att inte betala tillbaka pengarna har därför i.o.m. detta gjort sig skylldig till grovt egenmäktigt förfarande. Tyvärr togs tjänstemanna-ansvaret bort på 50-talet, så de kan begå i princip hur grova brott som helst utan någon risk för påföljder. Sverige är därför per definition INTE en fungerande rättsstat, vilket tyvärr utgör ett mycket stort hot mot vår bräckliga demokratis fortlevnad.
Jag har ju själv rÃ¥kat ut för ett brott begÃ¥nget av en myndighet där jag har omfattande dokumentation/bevisning i ärendet. Hade en privatperson eller ett företag begÃ¥tt samma typ av brott, sÃ¥ hade det resulterat i 4-8 Ã¥rs fängelse för den som hade begÃ¥tt det. Men nu var det ju en statlig myndighet, sÃ¥ dÃ¥ gÃ¥r det inte att lagföra detta brott. PÃ¥ direkt frÃ¥ga till den juridiska enheten hos den berörda mydigheten, fick jag till svar att deras tjänstemän i princip kunde göra vad som helst utan att riskera Ã¥tal. Däremot kunde möjligtvis en tjänsteman fÃ¥ sparken om deras ledning ansÃ¥g att tjänstemannen hade handlat olämpligt. Detta kan bara tolkas pÃ¥ ett enda sätt: Blir tjänstemannen avslöjad i media, sÃ¥ är det olämpligt. Om inte, sÃ¥ fÃ¥r han/hon beröm och en stjärna i kanten…

SÃ¥ har jag kverulerat min dos för hel vecka 😉