Ekorren, han som sitter och smaskar vid fågelbordet, och jag tittar förvånat på varandra. Det drar nämligen till i träden ovanför oss. Sådär riktigt shhhhhhhhhhwooooofffff. Men bara en kort stund. Han (som som mycket väl kan vara en “hon”) är hungrig och jag vänder och väntar med fågelmatsfyllningen tills ekorrars hunger för stunden är stillad.
Istället går jag in igen och sätter jag på en kanna kaffe, startar datorer… nåja slår på skärmar. Här vilar de aldrig. De brummar dygnet runt, året om. Sen är det det där vanliga då. Mail såklart, det rinner alltid in lite under natten, en koll på Aftonbladet, Hela Hälsingland och Twitter. Men först såklart starta utvecklingsmiljöer och annat som man kommer att behöva under dan. Jodå, jag trivs i det där. Jag kunde ha legat i sängen och dragit mig en stund till, för gudarna skall veta att jag är trött, men den där viljan att realisera det jag tror är rätt känns viktigare och får mig att gå upp. Det är samma känsla som får mig att ta stegen ner till låtsaskontor på kvällar också fast varje del av mig skriker “VILA för HELVETE!”. Den har alltid funnits inom mig. En god kamrat numera. Fast kanske självaste dräparen egentligen.
Stormandet skall tillta under dagen.Redan nu rister hela huset till ibland. Man får spara sina “jobb” ofta och sen hoppas på det bästa. När vi flyttade hit i slutet av 80-talet var det strömavbrott minst en gång i månaden under vintern. Numera händer det sällan. Det har investerats i ledningar och nät. Just det kan man vara tacksam för.
Ändå vet man såklart inte vad som händer när oväder drar in. Men bor man på landet är det ganska långt till kris. Vedspis finns att tillgripa för uppvärmning av mat vid behov. Öppna spisar, hur ineffektiva de nu än är, kan värma åtminstone ett rum till. Det finns sovsäckar, fotogenlampor och vilja.
Jag har såklart börjat drömma om semlor. Naturligtvis har jag inte kommit så långt fram som till ett inköp ännu. Men dagen D närmar sig. Moffa i sig dagen. Himmelska fröjders dag. Den är värd att vänta på. Rätt vad det är liksom. Men inte idag.
Drömmen om en skön grön IKEA-soffa hägrar såklart redan. Det finns sömnbrist att ta igen. “På Spåret” är ett perfekt tillfälle för en del av det. Sen en film kanske. Eller ett missat (läs sparat) serieavsnitt. Eller om det nu blir strömavbrott kan man lika gärna gå och lägga sig där och då. Skönt låter det som. Sen lördags-morgon-sova-ut. En lyx man får unna sig. Knycka av livet.
Fast nu fredag först. En bra sådan hoppas jag.