Jag sitter här i ett liv som bara handlar om att få tiden att gå, en försmak av ålderdomshem, timmar tickar på, dagar vandrar på, veckor klampar iväg och av allt det där blir det månader. De som känner mig vet att det här livet inte är jag. Inte ens i närheten av den jag är. Därför är den här väntan på att få köra igång igen den tortyr som träffar precis rätt, rakt, precis mitt i prick, på akilleshälen. Försöker döda ocool gubbe.
Men sova länge, inte göra något, är det inte det som är semester och att ha ledigt? Japp, så kan det såklart också vara. Så vad är jag för bortskämd surgubbe som klagar.
Liksom!
Semeldag idag. Men det får vara, frossandet, för min del. De går ju att inhandla andra dagar också hela vägen fram till påsk och därmed finnes ännu tid för frossande av godingarna.
Hoppas jag…
Men vänsterhandsskrivande. Det tröttar ut mer än det glädjer. Man gnetar på med bokstav för bokstav. Allt det där som dyker upp i huvudet under de sömnlösa nätterna orkar man helt enkelt inte skriva ner här under stipulerad vakentid. Tick, tick, tick, tick, inte ens en bokstav i sekunden blir det, trollar bort allt som fanns där i huvudet när det första anslaget gjordes. Diffunderar ut inspiration till värk i arm som är frisk och kry och inte alls behöver något av det där.
Men ute härlighetens sol. Inatt minus tio. Idag dropp från taket och talgoxar som piper ut vårlig kåthet. Man inspireras eftersom det ändå låter vackrare det där än brunstvrålen från killarna på krogen. Ändå kanske man kan tänka sig att någon någonstans uppskattar mänsklighetens köttsliga utrop som det vackraste om finns. Som sätter sig där och lyssnar och njuter. Ungefär som vi gör när koltrasten sjunger sin morgontrudelutt. “Vackert” ligger i betraktarens öga. Detsamma lär gälla alla sinnesintryck.
Mitt medicinalarm-för-att-inte-glömma-penecelin-intag ljuder här nere så jag skall väl röra mig upp för trapporna och matta in de där tre bumlingarna för andra gången i dag. Man kan såklart inte låta bli att tänka på Strängnäs och Reefat El-Saied. Ja och antibiotikaresistens. Blir en del av det där.
Man borde egentligen sparat avföring som återfördes igen efter en sådan här kur. Svälj med gulp liksom. Genom det återställa en fungerande bakterieflora i tarmen efter kuren. Forskning visar att vi påverkas på många olika områden om den kommer i obalans. Penicillin slår ut mycket av de goda bakterierna också tyvärr. Jag har skrivit om det där förr här. Men man får väl äta syrakulturer i alla dess former efter någon vecka så fort man kommer åt och stoppa in en nypa jord också där i gapet när ingen ser.