Categories
Betraktelser & Berättelse Swedish

Pionernas tid

Katarakt säger ögondoktorn när jag klagar på suddigheten. Ja glaskroppsavlossning på det. Jävlar tänker man. Jävlar! Nog nu! Enögd har jag varit hela livet. Nästan. Åtminstone under det medvetna livet. Rädd om det ögat. Men grå starr när skärm och jävligt små komponenter är ens liv. Inte bra. Men det går visst att ordna. En dag. Under tiden tittar jag lite mer noggrant på pionens vackra brudklänning för att minnas den om det nu ändå inte skulle gå att fixa. Litar aldrig på någon.

Men livet är gott här på kullen. Solen lyser. Börjar dagen med snabbsänka på hälsocentralen och omläggning av operationssår. Värdena är bra nu. Sår ser bättre ut. En del i åsikten att livet är gott såklart. Men det är tydligen en jävligt hal bergvägg som det skall klättras upp för. Vad som helst kan hända under varje del av den uppstigningen

Men ute idag. Piggare, så det är gott att leva. Flyttar ut lite växter. Gurkorna bland annat. Många gurkämnen väntar på att bli stora så att vi kan förpacka dem i burk inför en lång vinter.

Det växthus som borde varit byggt nu är såklart inte det. Det är svårt att hinna med nu. N hjälper till. K jobbar. Men nästan allt jag behöver göra kräver hjälp av en av dem. Det svär jag över. Hatar beroendet. Hatar att inte kunna fixa ens det enklaste saker på bilen. Ja och så kostar det mer på det såklart.

Lämnade in bilen på reparation på Mekonomen den 2 juni och betalade genom Klarna. När jag hämtade bilen så justerades fakturan och den ursprungliga betalningen krediterades. Tro nu för guds skull inte att Klarna klarar av att återbetala den summan såhär tio dagar efteråt. Nehej då. Ta betalt är en sak. Återbetala en annan. Svårare sak tydligen. Tror själv att det beror enbart på vilja. Gör man det där i stor skalla så finns goda pengar att låna billigt. Varför måste alla nya företag vara ännu sämre än de gamla?

Det blir knapert såklart. Säger sig självt.

Men vi har väl varit med förut. Värre var det att den nya besiktning jag behövde göra, eftersom jag låg på sjukhus, anmärkte på ett rostigt bromsrör. Japp, det som jag lagade i fjol. Japp som man inte klagade på vid den ordinarie besiktningen. Så verkstad igen. Vrångt liksom. När man vill istället köpa medicin för pengarna, Nåja…

Fast egentligen inga sura miner. Bara lite. Svär på Klarna några gånger per dag. Jodå. Högt. Fast det hjälper ju inte såklart. Inte ett dugg.

Men nu lugn. Imorgon troligen regn. Man får ta kojdag. Kan vara skönt det med. Finns hur mycket som helst att göra inomhus också. Listorna är oändliga.

En trevlig helg kan jag passa på att önska alla läsare. Det är väl ändå det minsta man kan begära.

Lämna en kommentar

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.