En radiometer hade jag på mitt skrivbord under alla år som student. Den stod där och snurrade i skrivbordsbelysningens ljus och inspirerade till att fortsätta, fortsätta, kämpa på, läsa in en sida till.
Den ursprungliga förklaringen till att den snurrade, som jag fick förklarad för mig då, var att den drevs av den kinetiska energi som fotonerna utövade på vingarna. Den korrekta är att den svarta sidan av vingarna värms mer än den silvriga och att en liten luftström uppstår mellan sidorna.
Tankevurpan var vakuumet. Alltså att den var tömd på luft innan vingarna inneslöts. Ett felaktigt antagande. Man borde ha listat ut det eftersom den av strålningstrycket borde roterat i motsatt riktning. Smart är något man kan tro att man är i de svaga stunderna av livet. De flesta av oss är dock inte smartare än någon annan.
Någonstans under livsresan gick den sönder. Till min stora sorg skall tillägga. En dag skall jag inhandla en ny.