Bestämmer mig att nu jävlar… Ja, jag har tänkt på det länge. Få till ett native code (c++) mellan node.js och den kod jag har. Så läser man de där specarna och det är hundratals sidor. Mängder av information att ta in. Ja och man orkar inte. Läser lite. Tar upp det några gånger till. Samma sak igen. Det är så mycket nytt. Man blir så överöst av ny information att man ger upp. Har inte tid. Det finns annat att göra också.
Men så en dag händer det något. Man kör igång som vanligt. Men skillnaden den här gången är att nu faller bitarna på plats. Man fattar. får till det. Känslan är såklart helt underbar. Man är mogen.
I början av min ickekarriär så kunde jag bli stressad av det där. Men numera är det sällan så. Skall jag börja med något som är helt nytt läser jag så mycket jag bara orkar. Packar in det jag hittar i huvudet. Ja och fattar såklart inte mycket. Sambanden är oklara. Då brukar jag skita i det där. Kör något annat. Låter bakgrundsprocesserna där inne i huvudet själv hitta sambanden. Och tänk, ja det är helt magiskt är det, en dag, när man återvänder till den där uppgiften, så har hjärnan sorterat och kopplat ihop information, och plötsligt så fattar man och kan köra sitt projekt.
Man skall alltså slappna av mer. Anstränga sig mindre. Det jobbas på också då, i alla fall om man har frågor som hjärnan tycker är värda att jobba med. Hjärnor älskar ordning och reda. Lite Tyska på det viset.