Nåja, OK, det är inte helt svart. Man lever. Deppar inte. Så helt illa är det nu då ändå inte. Saker händer och man får bara ta en annan färdväg framåt när de gör det. Hostar vidare. alltså. Gör det bästa av det som är.
Mina nya arbetsställningar plägar kroppen såklart, Man får ont på nya ställen. Testa själv. Placera huvudet två decimeter framför skärmen. Ha musen i ett stadigt grepp, mata in lite på tangentbordet med den anda handen. Sexton timmar där i det ihopknycklade gör en ganska mör. Min vanliga låtsasprogrammerarställning är annars väldigt mycket tillbakalutad och avslappnad. En arbetsterapeut skulle väl gå i taket om de såg den arbetsställningen också men eftersom jag inte har drabbats av så många problem efter över fyrtio år framför skärmarna så borde det inte vara en helt giftig arbetsställning. Praktik före teori.
Katarakten kan däremot kanske vara en effekt av skärmarbete. Sveriges vanligaste operation redan. Kommer det bli ännu vanligare nu när skärmgenerationen börjar bli äldre. Lite som skogsarbetarnas onda ryggar. Allt har ett pris som skall betalas till fullo till slut.
Kanske.
Överst Times Square för åtta minuter sedan. Man inser att det är allvar det här.