Låtsasarbetsveckans dag 0 (ja, jag är nu ändå programmerare) är slut. Klockan närmar sig tolv. Det är dags att ge sig. Motvilligt men ändock måste det ske. Gamla gubbar osv.
Helgen liksom rann mellan fingrarna. Det blev inte så mycket. Ett fönsterbyte visserligen avprickat. Men annars. Noll. Ingenting. Zip.
Kvällen däremot har levererat. Knyter ihop den påsen imorgon och sen får det ses som “klart”. Inspirerande timmar som avbröts av några rejäla åskknallar. Åska är detsamma som total nedkoppling, följy av noggran bevakning av SMHI’s radarbilder, påkoppling igen när åskväder passerat. Något som man knappast behöver bry sig om när man bor i en storstad eller en större tätort. Men här går saker sönder när det åskar.
Nöjd alltså. Trotts allt. Ibland är det ju så. Eller snarare nästan jämt. Man får inte allt. Får nöja sig med det man får. Ingen ide att gnälla över et.
Liksom.