Kanske skall man skämmas för den här brödrosten. Vi köpte den för 27 kronor när Clas Ohlson började med sin Coline serie och hade en kampanj. Det är nästan trettio är sedan nu. Den börjar bli rätt bedagad. Det måste man väl säga. Glapp sladd gör att jag tar ner den på låtsaskontoret. Byter sladden och sätter lite gaffatejp över en spricka i plasten sen är den, ja inte som ny igen, så i alla fall fungerande. Den får hänga med ett år till (minst) helt enkelt. Den gör det som andra brödrostar gör den här med. Faktiskt.
Det är sådär med mycket här i huset. Det hänger med efter diverse reparationer. NEJ det är inte för att det är roligt som grejerna repareras, det är verkligen nödvändigt att de fungerar längre än det var tänkt. Men handlar väl också om värderingar. Vad som är värt något. En ny skinande brödrost eller ett sinne som är lugnt och harmoniskt. Det finns val och man kan bara välja själv.
Japp, man väljer sådant. Man kan till och med finna lugnet av att handla en brödrost om man är lagd åt det hållet. Vi är olika. Det mesta är ok. Själv känner jag det där lugnet i att jag kan fixa det mesta. Ja utom bilen då. Det är väl därför en trasig bil rör upp mitt sinne mest av allt.
Här på kullen har vi vilat mest i helgen. Brasa. Fika. Film. Ja och så lite mat. Jag har iof installerat väderstationen också. Men så fort det var gjort så försvann varenda vind från kullen. Inte lätt att verifiera grejer då inte. Försökte idag också men stiltje råder. Det som går att kolla verkar då i alla fall fungera.
Men från och med nu, ny låtsasarbetsvecka. Jag tänker sänka mig hela vägen ner till de djupaste nivåerna den här veckan har jag tänkt. Om nu inspirationen är med mig. Sådant vet man aldrig förrän man sätter igång. Får ta det om icke. Försöka igen. Men sugen på det där nu. Att fyllas upp i hela sinnet av ett problem och lösa det. Sen ta nästa och nästa. Ingenjörernas drivkraft. Japp, också en akademiker kan rulla över i det. Förstå. Även om vi “fysiker” för det mesta är mer inriktade på att följa spåren efter han/hon/det/gud/jämvikten. Förstå vad de där spåren säger om universum.
Kände jag inte att andra saker låg före i kön så skulle jag använt kvällen till musikskapande. Det suger i just den delen av tarmen just nu och jag måste verkligen vika en dag eller en helg till det där snart. Men här gäller – det tråkiga först. En dum princip som jag har kört efter hela livet. Oftast innebär den bara att jag aldrig hinner fram till det roliga. Evigt fördömd är jag alltså att alltid hålla på med måsten och tråkigt. Men nåja. Blir klar med bokföring i tid och sådana riktigt avskyvärt tråkiga saker blir jag i alla fall.
För den som undrar slog mig inte ens tanken att försöka koppla upp brödrosten. Finns liksom ingen mening med det. Eller?
Låt den nya veckan börja. NU!