Istället för att vandra i stilla brusande och syrerik skog så ränner jag runt i lägenheten idag med dammsugare och skurmopp som kamrater. Skapar helg. Det är ok. Just därför. Förutom dammsugaren. Jag konstruerar en ny fungerande och användbar varje gång i huvudet. Den som designat vår har nämligen med 100% säkerhet aldrig städat själv i något som liknar en normal omfattning. Inte den som gjorde vår förra heller förresten. Den före den, ja troligen inte.
Men nu skall jag inte ge mig in på dammsugarbyggarbanan även om den verkar ha gjort livet gott för Mr. Dyson och säkert andra med honom. Men nöjd med dammsugardesigners, nope, det är jag inte.
Här nere har jag två robotdammsugare. Den ena återvunnen skrot men nu fungerande. Billiga. Finns brister. Jag hoppas de dyra inte har dom bristerna. Jag kommer aldrig att få veta. Men med lite vilja och många laddningar så går det ganska skapligt att jaga dammråttor med dom där här nere på låtsaskontoret.
Igår trött. Men vill bli klar. Kör till jag nästan tuppar av. Stapplar upp när jag vågar säga “klar”. Helt slut. Det måste vara riktigt tufft med jobb när till och med låtsasjobb är sådär uttröttande. Jag lär aldrig få veta.
Trötthet sitter i idag. Men tamefan om den skall få segra över ocool gubbe. Tar jag mig in i mysterierna så glömmer jag det där trötta. Japp, bränna ljus i båda ändarna är jag lika bra på som att bränna broar bakåt. Men man har bara ett liv och i mitt fall börjar allt kännas så förbaskat bråttom.
Nu låtsasjobb. För freden.