Vinter i paradiset

Vinter i paradiset skrev han, den där Lundell, där nere i Österlen. Den här morgonen är det verkligen så där ute. Vackert. Ingen, inte ens jag kan hata vinter en sådan här morgon. Jag måste stå där en stund i tystnaden och ta in. Låta den fylla mig. Hela mig.

Men trött. Det blev för sent igår också. Men när man väl tar sig upp fungerar det alltid. Då sätter suget in. Låtsasjobba vill man.

Någon som inte vill göra det den skall är väderstationen. Fastfrusen. Inte en rörelse på en enda pinal där uppe. Frågan är vad man gör åt det? Nog borde det väl finnas gott om anemometrar som snurrar också under vintern utan daglig glykolindränkning som om de tror att de är ett flygplan.

Lokatten. Tidningen. Inte värdshuset. Smygläser. Den är lilla K’s. Så många som vill bli författare. Så många som vill synas en stund. Ett bra forum. Jag nöjer mig med författarporträttet för egen del. Skiter i texten. Drar mig undan. och bort från allt “att synas”.

Men låt då den här dagen ha sin början skriker han hest och väsande den där djävulen på min högra axel. Den andre, han med dreadlocks, på den vänstra, är som vanligt lite påtänd och svamlar något om att man skall ta det lugnt. Högerdjävulen vinner såklart. Som alltid. Högljudd och bestämd som han är. Det ÄR dags att köra igång den här dagen. Det finns en värld att förändra.