Slut på te. Det får alltså bli kaffe. Går väl. Bra att bryta det som blivit rutin. Men förstör såklart det där ljuvliga intaget av det som brukar vara dagens första kaffe där vid lunchtid. Mer är sällan bättre. Det har man ju lärt sig. Men nu är det som det är.
Igång här. Hulk matad. Tvättmaskin matad. Gammal ocool gubbe matad. K iväg till det som skall stängas. Jodå, biblioteken coronastängs. Finns visst att göra ändå. Kanske till och med nytänk.
En måndag. Brukar betyda en hel vecka med stora förhoppningar om att hinna med “allt”. Men inte idag då. Två futtiga dagar att förändra världen på för min del. Ingenting nästan. Men också med det är det som det är. Det är inget att stressa upp sig över. Har man tur kommer fler dagar efter jul och nyår.
“content” är ett bra ord på engelska. Det är väl så man känner just nu. “Tillfredställd” låter futtigt. “Förnöjsam” är kanske mer nära. Att vara nöjd över det som är fast allt inte är perfekt. Ja det är nog förnöjsamhet jag känner. Jag kan inte önska mig mer. Inte ens en tepåse, eftersom jag nu har kaffe här i koppen bredvid mig.
I den känslan kan man väl starta igång den här dagen. Livet kunde alltså vara sämre.