Märkligt. Idag. I 40-år har K och jag varit tillsammans. Vi träffades på en korridorsfest i Uppsala. Hon frågade “skall vi dansa?” Sen blev det som det blev. Fast konstigt egentligen. Det hände i det ögonblick av mitt liv då jag med minsta möjliga del av den jag var då, sökte en livskamrat. Jag hade stött bort allt i den vägen under år före den kvällen. Såg bara en framtid som forskare i gamla slitna fysiklabb i Uppsala där storheter vandrat på marmorgolven före mig. Men den där kvällen vände det alltså. Så oväntat…