Egentligen återstår det väl bara att checka in koden och stänga av utvecklardatorn. Inte mycket kvar av den här veckan nu inte. Liksom ingen ide att kasta sig in i något heller. Så jag för väl in ett inlägg om ingenting här bara för att.
Den gröna IKEA soffan ropar efter mig såklart. Vill sluta mig i sin famn. Men rätt pigg idag. Kanske kan stå emot det värsta grön-soff-kramandet. Hålla mig vaken. Åtminstone ett tag. Ibland går det faktiskt.
Men oftast inte.
Alltså lägger man sig tidigare på helgerna än under veckorna. Helt bakvänt alltså. Men jag har alltid varit lite bakvänd och udda.
Nästa vecka ny elmätare och första vaccinsprutan. K skall dessutom vara med i antikroppstest utför av Folkhälsomyndigheten. Sen är det körsbärsblommans dag också på onsdag och på torsdag ramlar alla sponsorpengar in. Sicken vecka alltså.
Det där med körsbärsblommor förresten. Hade jag råd skulle jag plantera hundra träd här på kullen. Enbart för dom. Eller tänk om alla i byn gick all in för det. Vila vårar! Folk skulle vallfärda.
En ide jag burit på länge är att ordna en “give-back” dag på sommaren för alla de där människorna som hjälper oss under resten av året. Ni vet sjuksköterskor, brandmän, poliser och allt va det är. Dom där vi tar för givna. Vi borde bjuda dem på fest en dag. En fest när vi andra lagar maten, serverar maten, spelar musik för dom, sjunger för som, applåderar dom, skämmer bort dom… ja ni fattar. Kanske ännu mer aktuellt i en tid som denna.
Men…
Problemet att skulle jag gå ut och leta folk för att göra något sådant där grej så skulle alla krypa in i sina gryt och stanna där. Jag skulle aldrig få med mig en enda annan människa. Blir ju inte så festligt då såklart. Och det vill man ju att det skall bli en sådan där gång. Så man hoppas på att någon populär och “lyssnad på” person tar upp den där bollen och kör. Ja eller kommer på det där själv. Det vore i alla fall det minsta vi vanliga kunde göra för de som “bara finns där” när de behövs.
Men liv går vidare här på kulle av och med och under och över. Igår fyllde jag lite kvarglömda frön i fågelautomaten och då sjöng Koltrasten en av sina allra vackraste sånger för mig Jag misstänker nästan att det är han Backa-Jan som har flyttat ut där i skogen och tar sig ton. Sången är så tidigt i år. En nykomling är det helt säkert. Det hör man tydligt. Helt annan sång än de tidigare svartingarna haft. Sorgsnare. Går rakt in i hjärtat på en sådan som mig. Stod där en bra stund och lyssnade i kylan. Härligt!
Men nu så. Min låtsasarbetsvecka slutar här. Nope, jag har inte hunnit det jag skulle. Har fått tagit några utvikningar och vandrat efter väggar som jag inte egentligen skulle gått efter. Men så är det. Oftast. Jag saknar en tid när man kunde leka fritt. Japp, skulle väl egentligen kunna det. Men något driver mig efter en annan väg. Den känns så rätt. Jag tror och har alltid trott på den känslan.
Återstår gör alltså att önska alla som är in hit och läser en trevlig helg. Ni har varit ovanligt många den här veckan. Det är roligt. Fast orden här kommer såklart till också om en läser, ingen läser eller 65 stycken läser. Det där med att ge folk vad de vill ha har jag aldrig varit speciellt bra på.
Njut helg nu!